Forskare mätte kärlek med en dålig termometer i 30 år. Det här visar en bättre
En studie med 5 315 personer visade att de klassiska frågeformulären om parrelationer ställde många frågor som nästan inte sa något. Skalan som ersatte dem visar hur nöjdheten skiljer sig mellan nygifta och långa äktenskap, och vad den hänger ihop med.
Den här översättningen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.
Är du och din partner överens om hur ni ska hantera era svärföräldrar?
I årtionden var den frågan en del av hur psykologer mätte om en parrelation var lycklig. Den stod i de mest använda frågeformulären på området, bredvid frågor om vänner, hobbyer och om ni helst är hemma eller ute på språng.
Sedan undersökte två forskare vad varje fråga egentligen var värd. Svaret var pinsamt: många av frågorna sa nästan ingenting om hur lyckligt ett par var.
Det här är historien om hur nöjdhet i parrelationer mäts, varför det gamla sättet var oprecist, och vad den bättre mätningen visar om kärlek över tid.
En termometer som ingen hade kontrollerat
År 2007 pekade Janette Funk och Ronald Rogge vid University of Rochester på något obekvämt i sitt eget ämne. Forskare hade studerat vad som gör par lyckliga i trettio år, och nästan all den forskningen vilade på två frågeformulär: Marital Adjustment Test från 1959 och Dyadic Adjustment Scale från 1976.
Ingen hade testat, fråga för fråga, hur exakta de var. Funk och Rogge jämförde det med att forska om feber i trettio år med ett enda termometermärke, utan att veta om det mätte rätt på en grad eller på tio.
Så de kontrollerade saken. De lade in de gamla formulären och många nya frågor i en enda stor webbenkät, och människor i parrelationer svarade på allt.
Med så många svar kunde de använda en metod som kallas item response theory, samma metod som används för att bygga stora standardiserade prov. Den visar hur mycket varje enskild fråga hjälper till att skilja en lycklig person från en olycklig.
Frågorna som nästan inte sa något
Vissa frågor fungerade mycket bra. Det var de enkla: hur lycklig är du i relationen, allt sammantaget? Har ni en bra relation? Hur nöjd är du på det hela taget?
Andra fungerade dåligt. Den svagaste frågan av alla gällde om du och din partner helst är ”ute på språng” eller stannar hemma på fritiden. Frågor om ni är överens om vänner och om hur ni ska hantera föräldrar eller svärföräldrar sa också lite.
Skälet är lätt att se när någon väl har pekat på det. Lyckliga par är också oense om svärföräldrar. Och två människor kan vara överens om allt praktiskt och ändå känna sig tomma tillsammans. Att vara överens är inte samma sak som att vara nöjd.
Följden var att de långa formulären inte var mycket bättre än korta.
Dyadic Adjustment Scale (1976), 32 frågor
gav ungefär lika mycket information somQuality of Marriage Index, 6 frågor
Marital Adjustment Test (1959), 15 frågor
gav ungefär lika mycket information somEn kortversion med 4 frågor
Det fanns en överraskning till. Ett av de bästa sätten att mäta nöjdhet var också det enklaste: att visa två motsatta ord, till exempel dålig och bra eller tom och fylld, och fråga var relationen hamnar mellan dem. För nästan alla sa femton sådana ordpar mer än den klassiska skalan med 32 frågor.
Att bygga en bättre
Av alla frågor behöll Funk och Rogge de 32 som sa mest och överlappade varandra minst. De kallade resultatet Couples Satisfaction Index.
Skalan frågar rakt om relationen: hur lycklig du är i den, hur givande den är, om du skulle välja samma person igen, och om du har tvekat på sistone. Den slutar med sju av ordparen.
Den nya skalan mätte samma sak som de gamla. Poängen följdes åt nästan perfekt. Men den mätte med mindre brus. Personer som var ungefär lika nöjda fick mer lika poäng, och små verkliga skillnader blev lättare att se.
Varje svar ger poäng, och summan går från 0 till 161. Genomsnittet i studien var 121. Forskarna satte också ett gränsvärde: poäng under 104,5 tyder på ett tydligt missnöje. Gränsen valdes för att den delade in människor på samma sätt som det etablerade gränsvärdet på den äldre skalan.
Hur en normal poäng ser ut
Här kommer det som de flesta vill veta. Är min poäng normal?
I en senare föreläsning visade Rogge hur poängen fördelade sig i olika grupper: personer i fast förhållande, förlovade, nygifta och personer som varit gifta i många år. Bilden är tydlig.
- Fast förhållande, 18–19 årca 136
- Fast förhållande, 20–29 årca 127
- Fast förhållande, 30–39 årca 114
- Förlovade, 20–29 årca 139
- Första året som giftaca 141
- Gifta 1–5 årca 125
- Gifta 5–10 årca 119
- Gifta 10–25 årca 104
Nöjdheten var högst bland förlovade och under första året som gifta. Den var lägre i varje grupp som hade varit gift längre. I gruppen som varit gifta 10–25 år låg den typiska poängen precis vid gränsvärdet. Det betyder att ungefär hälften av den gruppen hade en poäng i det område som skalan kallar missnöjd.
Tre saker är värda att ta med sig.
Smekmånadsnivån är inte den normala nivån. Om du jämför en relation på femton år med hur den kändes första året förlorar nästan alla relationer. En poäng på 110 ligger under det totala genomsnittet och över den typiska poängen för ett långt äktenskap.
Det här är olika människor, inte samma par över tid. Diagrammet visar inte att alla äktenskap blir sämre. Olyckliga par som går isär tidigt finns inte med i de senare grupperna, och de som svarar på en webbenkät om relationer efter tjugo år kan vara just de som funderar. Studier som följer samma par i flera år finner ändå att nöjdheten i genomsnitt brukar sjunka, med stora skillnader mellan par.
Spridningen var stor i varje grupp. Bland personer som varit gifta i mer än tio år fanns poäng nära 0 och poäng nära 160. Den typiska poängen säger lite om ett enskilt par.
Vad som hänger ihop med nöjdhet
Enkäten mätte också andra saker, så forskarna kunde se vad nöjdheten hänger ihop med.
- Gräl som blir hängande olösta−0.79
- Tankar på och steg mot separation−0.78
- Konstruktiv kommunikation+0.71
- Stress i livet i allmänhet−0.52
- Fientlig konflikt: skrik, tjat−0.48
- Fysisk och känslomässig kemi+0.45
- Neuroticism (benägenhet att oroa sig)−0.38
Det starkaste sambandet gällde inte hur mycket par bråkar. Det gällde om bråken blir lösta. Personer som höll med om påståenden som ”våra gräl blir hängande olösta” var mycket mindre nöjda. Fientliga konflikter, alltså skrik och tjat, hängde också ihop med missnöje, men klart svagare.
Det stämmer med ett vanligt fynd i parforskningen: en oenighet som tar slut är något helt annat än samma oenighet som kommer tillbaka varje månad.
Kemin spelade roll, men mindre än många skulle gissa. Allmän stress i livet hängde ungefär lika starkt ihop med nöjdheten som kemin mellan de två.
Var personligheten kommer in
En av sakerna som mättes var neuroticism, det drag i Big Five som beskriver hur lätt en person oroar sig och känner sig nedstämd. Personer med högre neuroticism var något mindre nöjda med sina relationer.
Sambandet var det svagaste av de sju, och det är bra att känna till. Personligheten färgar hur du upplever en relation, men det som händer mellan er två hänger mycket starkare ihop med nöjdheten än det temperament som en av er har med sig.
Om du vill se var du själv hamnar kan du göra Big Five-testet och läsa mer om neuroticism.
Kan en poäng visa när något har förändrats?
En bra termometer ska också fånga upp en förändring. I samma föreläsning redovisade Rogge uppföljningsstudier där omkring 2 000 personer svarade igen efter veckor och månader, och dessutom berättade om relationen hade blivit bättre eller sämre.
Hos dem som sa att inget hade förändrats kunde forskarna se hur mycket en poäng rör sig av en slump. På skalan med 32 frågor krävdes en förändring på ungefär en halv standardavvikelse innan den betydde mer än brus. Det är ungefär 15 poäng.
Om du gör testet två gånger och går från 118 till 124 är den ärliga tolkningen alltså att inget har förändrats. Att gå från 118 till 95 är en annan sak.
Vad forskningen inte kan säga oss
- Deltagarna var inget tvärsnitt av någon grupp. Åtta av tio var kvinnor, medelåldern var 26 år, och de flesta levde i ett fast förhållande utan att vara gifta. De hittade enkäten via bröllopsforum, mejllistor och annonser på nätet.
- Gränsvärdet är lånat. Gränsen vid 104,5 sattes för att motsvara gränsvärdet på den äldre skalan. Den kommer inte från att man har följt par för att se vilka som höll ihop.
- Gruppsiffrorna kommer från en föreläsning, inte från en publicerad tabell. Vi har läst av dem från diagram, så varje siffra kan vara några poäng fel.
- En person svarar. Skalan mäter hur du ser på relationen. Din partner kan se den annorlunda.
- Nöjdhet är inte samma sak som en bra relation. En person kan vara nöjd i en relation som inte är bra för hen, och missnöjd i en som är värd att arbeta med.
Se det från din sida, och från bådas
Frågeformuläret är fritt att använda, och vi har byggt det som ett test. Det tar ungefär fem minuter. Du får din poäng jämförd med gränsvärdet och med personer i samma fas, och en genomgång av var dina svar var lägst. Du kan också bjuda in din partner och jämföra era två poäng.
En poäng från en av er är halva bilden. Därför har vi också gjort Pair Perspective, vårt eget relationstest. Ni svarar båda på 57 frågor var för sig, och sedan ser ni var ni upplever relationen lika och var ni skiljer er åt.
Svara på samma 32 frågor och se din poäng mot gränsvärdet och mot personer i samma fas.
Gör testetPair Perspective är vårt relationstest. Svara på 57 frågor var för sig och utforska sedan styrkorna ni delar och skillnaderna som är värda att prata om.
Prova Pair Perspective Öppnas på pairperspective.comKällor och vidare läsning
- Funk, J. L. & Rogge, R. D. (2007). Testing the ruler with item response theory: Increasing precision of measurement for relationship satisfaction with the Couples Satisfaction Index. Journal of Family Psychology, 21(4), 572–583.
- Rogge, R. D. The Couples Satisfaction Index (CSI). Föreläsningsbilder, University of Rochester. Källa till siffrorna efter fas i relationen och om förändring över tid.
- Karney, B. R. & Bradbury, T. N. (1997). Neuroticism, marital interaction, and the trajectory of marital satisfaction. Journal of Personality and Social Psychology, 72(5), 1075–1092.
- Locke, H. J. & Wallace, K. M. (1959). Short marital-adjustment and prediction tests: Their reliability and validity. Marriage and Family Living, 21(3), 251–255.
- Spanier, G. B. (1976). Measuring dyadic adjustment: New scales for assessing the quality of marriage and similar dyads. Journal of Marriage and the Family, 38(1), 15–28.