Neuroticism
Neuroticism avser benägenheten att uppleva negativa känslor. Freud använde ursprungligen termen neuros för att beskriva ett tillstånd som präglas av psykiskt obehag,…
Den här översättningen är automatiskt genererad och kan innehålla fel.

Neuroticism avser benägenheten att uppleva negativa känslor.
Freud använde ursprungligen termen neuros för att beskriva ett tillstånd som präglas av psykiskt obehag, känslomässigt lidande och en oförmåga att hantera livets vanliga krav på ett bra sätt. Han menade att alla visar vissa tecken på neuros, men att vi skiljer oss åt i graden av lidande och i vilka specifika symtom vi har. I dag avser neuroticism benägenheten att uppleva negativa känslor.
De som får höga poäng på neuroticism kan i första hand uppleva en specifik negativ känsla, som ängslan, ilska eller nedstämdhet, men upplever troligen flera av dessa känslor.
Personer med hög neuroticism är känslomässigt reaktiva. De reagerar känslomässigt på händelser som inte skulle påverka de flesta, och deras reaktioner är ofta starkare än normalt. De är mer benägna att tolka vardagliga situationer som hotfulla och små motgångar som hopplöst svåra.
Deras negativa känsloreaktioner tenderar att sitta i ovanligt länge, vilket innebär att de ofta är på dåligt humör. Dessa svårigheter att reglera känslor kan försämra förmågan att tänka klart, fatta beslut och hantera stress på ett bra sätt.
Ängslan
Hos ängsliga personer aktiveras hjärnans "kamp eller flykt"-system för lätt och för ofta. Därför känner personer med hög ängslan ofta att något farligt är på väg att hända. De kan vara rädda för specifika situationer eller bara allmänt rädda. De känner sig spända, skakiga och nervösa. Personer med låg ängslan är i allmänhet lugna och orädda.
Ilska
Personer som får höga poäng på ilska blir rasande när saker inte går som de vill. De är känsliga för om de behandlas rättvist och känner sig förbittrade och bittra när de upplever sig lurade. Skalan mäter benägenheten att känna ilska; om personen sedan ger uttryck för irritation och fientlighet beror på hur tillmötesgående hen är. De som får låga poäng blir sällan eller inte så lätt arga.
Nedstämdhet
Denna skala mäter benägenheten att känna sig ledsen, nedslagen och modfälld. De som får höga poäng saknar energi och har svårt att komma igång med aktiviteter. De som får låga poäng är oftast fria från sådana nedstämda känslor.
Självmedvetenhet
Självmedvetna personer är känsliga för vad andra tycker om dem. Deras oro för att bli avvisade eller förlöjligade gör att de känner sig blyga och obekväma bland andra. De blir lätt generade och känner ofta skam. Deras rädsla för att andra ska kritisera eller skratta åt dem är överdriven och orealistisk, men deras tafatthet och obehag kan göra rädslan till en självuppfyllande profetia. De som får låga poäng lider däremot inte av den felaktiga föreställningen att alla iakttar och bedömer dem. De känner sig inte nervösa i sociala situationer.
Omåttlighet
Omåttliga personer känner starka begär och impulser som de har svårt att stå emot. De är ofta inriktade på kortsiktig njutning och belöning snarare än på långsiktiga konsekvenser. De som får låga poäng upplever inte starka, oemotståndliga begär och frestas därför inte att överdriva.
Sårbarhet
De som får höga poäng på sårbarhet upplever panik, förvirring och hjälplöshet under press eller stress. De som får låga poäng känner sig mer samlade, trygga och klartänkta när de är stressade.