Öppenhet

Öppenhet beskriver en dimension av kognitiv stil som skiljer fantasifulla, kreativa människor från jordnära, konventionella människor.

Öppna människor är intellektuellt nyfikna, uppskattar konst och är känsliga för skönhet. Jämfört med mer slutna människor är de ofta mer medvetna om sina känslor. De tenderar att tänka och handla på ett individualistiskt och okonventionellt sätt. Intellektuella får vanligtvis höga poäng på öppenhet, och därför har faktorn också kallats kultur eller intellekt.

Intellekt bör ändå snarast ses som en aspekt av öppenhet. Poäng på öppenhet har bara ett måttligt samband med antal utbildningsår och resultat på vanliga intelligenstest.

Ett annat kännetecken för den öppna kognitiva stilen är en förmåga att tänka i symboler och abstraktioner långt bortom den konkreta erfarenheten. Beroende på personens specifika intellektuella förmågor kan detta symboliska tänkande ta sig uttryck i matematiskt, logiskt eller geometriskt tänkande, konstnärligt och metaforiskt språkbruk, att komponera eller framföra musik, eller någon av de många bild- och scenkonsterna.

Människor med låga poäng på öppenhet har ofta smala och vanliga intressen. De föredrar det enkla, raka och uppenbara framför det komplexa, tvetydiga och subtila. De kan se på konst och vetenskap med misstänksamhet och betrakta sådant som svårbegripligt eller utan praktisk nytta. Slutna människor föredrar det välbekanta framför det nya; de är konservativa och motvilliga till förändring.

Öppenhet framställs ofta som sundare eller mer moget av psykologer, som själva ofta är öppna för nya erfarenheter. Öppna och slutna sätt att tänka är dock användbara i olika miljöer. Den öppna personens intellektuella stil kan passa en professor väl, men forskning har visat att ett slutet tänkesätt hänger samman med bättre arbetsprestation inom polisarbete, försäljning och en rad serviceyrken.

Fantasi

För fantasifulla personer är den verkliga världen ofta alltför enkel och vardaglig. De som får höga poäng på denna skala använder fantasin som ett sätt att skapa en rikare och mer intressant värld. De som får låga poäng är mer inriktade på fakta än på fantasi.

Konstnärliga intressen

De som får höga poäng på denna skala älskar skönhet, både i konsten och i naturen. De blir lätt engagerade och uppslukade av konstupplevelser och naturupplevelser. De är inte nödvändigtvis konstnärligt skolade eller begåvade, även om många är det. Det som kännetecknar skalan är intresse för och uppskattning av skönhet, både i naturen och i det människoskapade. De som får låga poäng saknar estetisk känslighet och intresse för konst.

Den här estetiska sidan av öppenhet syns också i musiken. Läs vad din musiksmak säger om din personlighet för att se vad forskningen visar.

Känslor

Personer med höga poäng på känslor har god tillgång till och medvetenhet om sina egna känslor. De som får låga poäng är mindre medvetna om sina känslor och brukar inte uttrycka dem öppet.

Äventyrslystnad

De som får höga poäng på äventyrslystnad är ivriga att pröva nya aktiviteter, resa till främmande länder och uppleva nya saker. De tycker att det välbekanta och rutinmässiga är tråkigt och tar gärna en ny väg hem bara för att den är annorlunda. De som får låga poäng känner sig ofta obekväma med förändring och föredrar välbekanta rutiner.

Intellekt

Intellekt och konstnärliga intressen är de två viktigaste och mest centrala aspekterna av öppenhet. De som får höga poäng på intellekt älskar att leka med idéer. De är öppna för nya och ovanliga idéer och gillar att diskutera intellektuella frågor. De tycker om gåtor, pussel och tankenötter. De som får låga poäng på intellekt föredrar att ha att göra med människor eller saker snarare än idéer. De ser intellektuella övningar som slöseri med tid. Intellekt ska inte likställas med intelligens. Intellekt är en intellektuell stil, inte en intellektuell förmåga, även om de som får höga poäng på intellekt presterar något bättre på standardiserade intelligenstest än de som får låga poäng.

Liberalism

Psykologisk liberalism innebär en beredskap att utmana auktoriteter, konventioner och traditionella värderingar. I sin mest extrema form kan psykologisk liberalism till och med ta sig uttryck i ren fientlighet mot regler, sympati för lagbrytare och en förkärlek för tvetydighet, kaos och oordning. Psykologiskt konservativa personer föredrar den trygghet och stabilitet som följer av att hålla sig till traditionen. Psykologisk liberalism och konservatism är inte detsamma som politisk tillhörighet, men gör onekligen att människor dras till vissa politiska partier.