Fantasi: är dagdrömmar slöseri med tid?

Du sitter på bussen och tittar ut genom fönstret. Plötsligt är du någon helt annanstans: du planerar en resa som kanske aldrig blir av, spelar upp ett samtal igen eller hittar på en historia om kvinnan i sätet framför dig.

Sedan missar du din hållplats.

Som barn fick du kanske höra att du skulle sluta dagdrömma och vara uppmärksam. Men är det verkligen bara slöseri med tid att sväva iväg i sina egna tankar?

I Big Five-modellen kallas tendensen att leva ett rikt inre liv för fantasi. Det är en av sex facetter av öppenhet, och den beskriver hur mycket en person tycker om fantasier, dagdrömmar och att försjunka i tankar.

Vad betyder fantasi?

I vardagligt tal betyder "fantasifull" ofta kreativ eller bra på att komma på idéer. Inom personlighetspsykologin är facetten snävare. Den handlar om hur stort utrymme den inre världen tar, och hur mycket du trivs där.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du har ett livligt inre liv och föreställer dig lätt scener, människor och platser.
• Du tycker om att låta tankarna löpa fritt, även utan något mål.
• Du dagdrömmer ofta, och du tycker om det.
• Du kan sjunka så djupt in i dina egna tankar att du tappar bort vad som händer omkring dig.
• Verkligheten kan ibland kännas lite blek jämfört med det du kan föreställa dig.

Hög fantasi betyder inte att du har tappat kontakten med verkligheten, och inte heller att du nödvändigtvis är konstnärlig. Den beskriver en preferens, inte en talang.

Det avgörande är inte hur kreativ du är, utan hur mycket du tycker om att vistas i dina egna tankar.

De flesta av oss svävar iväg mycket mer än vi tror

Att dagdrömma är inget som bara drömmare gör.

Forskare vid Harvard utvecklade en mobilapp som kontaktade människor vid slumpmässiga tidpunkter under dagen och frågade vad de gjorde, vad de tänkte på och hur de mådde. De fann att människor tänkte på något annat än det som pågick nästan lika ofta som de tänkte på det de faktiskt gjorde.

Studien fann också att tankevandring (mind wandering) oftast gick hand i hand med sämre humör i stunden. Forskarna sammanfattade det i titeln på sin artikel: ett vandrande sinne är ett olyckligt sinne.

Det låter som dåliga nyheter för dagdrömmare. Men studien mätte tankevandring i stunden, inte fantasi som personlighetsdrag. Och som nästa studier visar spelar dagdrömmens innehåll stor roll.

Dagdrömmar kan ge dig bättre idéer

Många har fått sin bästa idé i duschen eller på en promenad. En studie från 2012 prövade detta i laboratoriet.

Deltagarna arbetade först med en kreativitetsuppgift: att hitta så många ovanliga användningsområden som möjligt för vardagliga föremål. Sedan tog de en paus. Några gjorde en krävande uppgift, några en enkel uppgift som lämnade utrymme för tankarna att vandra, några vilade och några fick ingen paus alls.

När de återvände till samma problem förbättrades de som hade gjort den enkla uppgiften tydligt mer än de andra. Den gruppen rapporterade också mer tankevandring, men inte mer avsiktligt tänkande på själva uppgiften.

Forskarna drog slutsatsen att enkla aktiviteter som låter tankarna sväva iväg kan hjälpa kreativ problemlösning. Poängen är inte att du tänker på problemet, utan att ditt sinne är fritt att göra kopplingar på egen hand.

Alla dagdrömmar är inte likadana

Psykologen Jerome L. Singer ägnade årtionden åt att studera dagdrömmar och skilde mellan olika stilar. En studie från 1997 jämförde dessa stilar med Big Five hos 103 unga vuxna.

Resultaten var talande:

• Positivt, konstruktivt dagdrömmande, lekfullt, livfullt och ofta framåtblickande, hängde ihop med öppenhet.
• Skuldtyngt och dystert dagdrömmande, där tankarna kretsar kring oro och misstag, hängde ihop med neuroticism.
• Dålig uppmärksamhetskontroll, att inte kunna hålla tankarna där man vill, hade ett negativt samband med samvetsgrannhet.

Fantasifacetten handlar med andra ord främst om det första slaget: att trivas i sin inre värld. Grubblande och ältande hör hemma någon annanstans i personlighetsmodellen.

Fantasi är inte samma sak som maladaptivt dagdrömmande

Det finns ett fenomen som forskare kallar maladaptivt dagdrömmande (maladaptive daydreaming). Det beskriver människor som tillbringar timmar varje dag i detaljerade fantasivärldar, i så hög grad att de försummar relationer, arbete och andra åtaganden, och som känner att de inte kan sluta.

En dagboksstudie från 2018 följde 77 personer som identifierade sig som maladaptiva dagdrömmare under 14 dagar. De dagar då dagdrömmandet ökade, ökade också symtom som nedstämdhet, ängslan och tvångssymtom, liksom negativa känslor.

Maladaptivt dagdrömmande är ingen officiell diagnos, utan ett begrepp som forskare fortfarande kartlägger. Det viktiga är skillnaden: höga poäng på fantasi betyder att du tycker om din inre värld. Maladaptivt dagdrömmande handlar om att förlora kontrollen över den, och om att den kostar mer än den ger.

Om dagdrömmandet tar över så mycket att det orsakar dig lidande eller påverkar arbete, skola eller relationer kan det hjälpa att prata med din läkare eller en psykolog. En Big Five-poäng kan inte säga om detta gäller dig.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Hög fantasi

Du har ett rikt inre liv och använder ofta fantasin för att göra världen mer intressant. Du kan vara bra på att föreställa dig möjligheter, leka med idéer och se hur saker skulle kunna vara annorlunda.

Nackdelen kan vara att du svävar iväg vid fel tillfällen, på möten, i samtal eller på bussen när du borde ha klivit av.

Låg fantasi

Du är mer förankrad i här och nu. Du föredrar fakta framför fantasi och fokuserar gärna på det som är verkligt och konkret snarare än på det som skulle kunna vara.

Det är ingen brist på kreativitet. Många med låga poäng är praktiska problemlösare som lägger märke till det som faktiskt finns framför dem, och som är bra på att slutföra det de påbörjar.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Hög fantasi kan vara en tillgång i jobb som kräver nya idéer, berättelser eller planering framåt. Rutinuppgifter kan ge tankarna utrymme att vandra, på gott och ont.
• I samtal: Du kan ibland tappa tråden för att en tanke ledde dig någon annanstans. Många med hög fantasi uppskattar partner som kan följa med på mentala omvägar.
• När du lär dig: Att föreställa dig det du läser kan göra det lättare att komma ihåg. Samtidigt kan långa föreläsningar lätt bli en startpunkt för dagdrömmar.
• På fritiden: Böcker, filmer, spel och rollspel är naturliga platser för en stark fantasi.

Kan fantasin förändras?

Personligheten är ganska stabil, men inte oföränderlig. Det du ofta kan påverka är när tankarna svävar iväg.

I en randomiserad studie från 2013 gick deltagarna en tvåveckorskurs i mindfulness. Efteråt hade de färre störande tankar under prov, och de presterade bättre på både ett läsförståelsetest och ett test av arbetsminnet.

Det betyder inte att du ska sluta dagdrömma. Ett mer användbart förhållningssätt för många är att välja när tankarna får vandra:

• Använd promenader, duschar eller enkla sysslor som medveten "tanketid".
• När du behöver koncentrera dig, lägg märke till när tankarna svävar iväg och för dem varsamt tillbaka.
• Skriv ner idéer som dyker upp, så att du inte behöver hålla dem i huvudet.
• Lägg märke till om dagdrömmarna är lekfulla eller dystra. Grubblande är något annat än fantasi och kan behöva ett annat förhållningssätt.

Vanliga frågor

Är dagdrömmande ett tecken på låg intelligens eller lättja?

Nej. Dagdrömmar är vanliga hos alla, och forskningen tyder på att de kan hjälpa kreativ problemlösning. Det blir främst ett problem när det sker vid fel tillfälle, eller när innehållet mest består av oro och grubblande.

Är jag kreativ om jag får höga poäng på fantasi?

Inte nödvändigtvis. Facetten mäter hur mycket du tycker om din inre värld, inte hur bra du är på att skapa något. Fantasi kan vara en källa till kreativitet, men det krävs övning och ansträngning för att göra idéer till något konkret.

Vad är skillnaden mellan fantasi och intellekt?

Fantasi handlar om fantasier och inre bilder, medan intellekt handlar om att tycka om abstrakta idéer, teorier och resonemang. Du kan tycka om att dagdrömma utan att gilla filosofiska diskussioner, och tvärtom.

Hur mäts fantasi i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För fantasi handlar de om att ha en livlig fantasi, uppskatta vild fantasiflykt, älska att dagdrömma och tycka om att förlora sig i tankar. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Fantasi är bara en av sex facetter av öppenhet. Du kan få höga poäng på fantasi och ändå ligga lågt på konstnärliga intressen eller äventyrslystnad.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Killingsworth, M. A. & Gilbert, D. T. (2010). A wandering mind is an unhappy mind. Science, 330(6006), 932.
• Baird, B., Smallwood, J., Mrazek, M. D., Kam, J. W. Y., Franklin, M. S. & Schooler, J. W. (2012). Inspired by distraction: Mind wandering facilitates creative incubation. Psychological Science, 23(10), 1117–1122.
• Zhiyan, T. & Singer, J. L. (1997). Daydreaming styles, emotionality and the Big Five personality dimensions. Imagination, Cognition and Personality, 16(4), 399–414.
• Soffer-Dudek, N. & Somer, E. (2018). Trapped in a daydream: Daily elevations in maladaptive daydreaming are associated with daily psychopathological symptoms. Frontiers in Psychiatry, 9, 194.
• Mrazek, M. D., Franklin, M. S., Phillips, D. T., Baird, B. & Schooler, J. W. (2013). Mindfulness training improves working memory capacity and GRE performance while reducing mind wandering. Psychological Science, 24(5), 776–781.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.