Intellekt: är det samma sak som att vara intelligent?

Det är sent på kvällen efter en middagsbjudning. De flesta gästerna har gått hem, men två personer sitter kvar vid bordet och diskuterar om den fria viljan finns. Ingen av dem kommer att vinna, och ingen av dem bryr sig om det.

En tredje person tar på sig jackan och undrar vad det hela ska vara bra för.

Säger det här något om vem som är smartast? Inte nödvändigtvis. Men det säger något om personlighet.

I Big Five-modellen kallas glädjen i att leka med idéer för intellekt. Det är en av sex facetter av öppenhet, och den beskriver hur mycket en person tycker om abstrakt tänkande, teorier, filosofiska frågor och krävande läsning.

Vad betyder intellekt?

I vardagligt tal kan "intellektuell" låta som en beskrivning av hur klok någon är. Inom personlighetspsykologin handlar intellekt om något annat: hur mycket du tycker om att tänka, inte hur bra du är på det.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du tycker om att läsa sådant som utmanar dig.
• Du gillar filosofiska och teoretiska diskussioner.
• Abstrakta idéer fascinerar dig snarare än tröttar ut dig.
• Du undrar ofta varför saker är som de är.
• Du kanske tycker om pussel, gåtor eller diskussioner för deras egen skull.

Lågt intellekt betyder inte att du inte är smart. Många med låga poäng är mycket kapabla, men lägger hellre sin energi på människor, praktiska uppgifter eller konkreta problem än på teori.

Det avgörande är inte hur intelligent du är, utan hur mycket du tycker om att tänka kring idéer.

Öppenhetens två sidor

Öppenhet är ett brett drag. År 2007 analyserade forskare facettskalor från två stora personlighetsformulär och fann att vart och ett av Big Five-dragen kan delas upp i två närbesläktade men tydligt åtskilda aspekter.

För öppenhet handlar den ena aspekten om engagemang i perception, fantasi, skönhet och känslor. Den andra, som forskarna kallade intellekt, handlar om engagemang i abstrakta idéer och resonemang.

Intellektfacetten i vårt test är snävare än den aspekten, men de har samma kärna: en aptit på idéer. Det är därför någon kan älska konst och dagdrömmar men tycka att filosofi är tråkigt, eller tvärtom.

Hänger intellekt ihop med intelligens?

Ja, men mindre än många tror.

En studie från 2014 mätte både öppenhetens två aspekter och intelligens i två urval. Intellekt hängde ihop med allmän intelligens, och ungefär lika mycket med verbal och icke-verbal intelligens. Den mer estetiska och upplevelseinriktade sidan av öppenhet hängde bara ihop med verbal intelligens.

Det finns alltså ett samband. Människor som tycker om att tänka tenderar att få något högre resultat på intelligenstest. Men sambandet är långt ifrån perfekt. Du kan älska filosofi utan att vara briljant på den, och du kan vara mycket intelligent utan att bry dig särskilt om abstrakta diskussioner.

Sambandets riktning är också oklar. Att tycka om att tänka kan göra att du övar på att tänka, och att tänkandet går lätt kan göra det roligare. Båda förklaringarna kan vara sanna samtidigt.

Nyfikenhet: studieframgångens tredje pelare

Vad åstadkommer egentligen glädjen i idéer? En stor analys från 2011 frågade vad som förutsäger hur väl människor lyckas i skolan och på universitetet.

Forskarna kombinerade resultat från många tidigare studier. Intelligens var den enskilt starkaste prediktorn för studieprestationer. Men samvetsgrannhet, som ett tecken på ansträngning, och intellektuell nyfikenhet, mätt som hur mycket människor engagerar sig i idéer i vardagen, förutsade också prestationerna oberoende av varandra.

Tillsammans var nyfikenhet och ansträngning lika viktiga som intelligens. Forskarna kallade nyfikenheten "det hungriga sinnet" och hävdade att den borde ses som studieprestationernas tredje pelare, vid sidan av intelligens och ansträngning.

Läs mer om hur personligheten påverkar skolprestationer.

Från idéer till upptäckter

En studie från 2016 med 1 035 deltagare undersökte vad som förutsäger kreativa prestationer. Intellekt förutsade kreativa prestationer inom vetenskapen, medan den mer estetiska sidan av öppenhet förutsade prestationer inom konsten.

Sambandet mellan intellekt och vetenskaplig kreativitet tycktes delvis förklaras av kognitiva förmågor. Glädjen i idéer och förmågan att hantera dem går med andra ord ofta hand i hand när det gäller verkliga upptäckter.

Det är också en av de tydligaste skillnaderna mellan intellekt och konstnärliga intressen: båda är en del av öppenhet, men de pekar åt olika håll.

Intellekt är inte samma sak som utbildning

Det är lätt att anta att personer med högt intellekt har långa utbildningar, och tvärtom. En del har det. Men en examen säger mer om vilka möjligheter du har haft och vilka val du har gjort än om hur mycket du tycker om idéer.

En snickare kan tillbringa kvällarna med att läsa om astrofysik. En person med doktorsexamen kan vara mest intresserad av att få jobbet gjort, och tycka att allmänna diskussioner om teori är slöseri med tid.

Intellekt är inte heller samma sak som fantasi. Fantasi handlar om inre bilder och fantasier, medan intellekt handlar om resonemang, begrepp och argument.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Högt intellekt

Du tycker om abstrakta idéer, teori och diskussion. Du läser kanske krävande texter för nöjes skull och vill gärna förstå principerna bakom saker. Nya perspektiv intresserar dig, även när de utmanar det du tror på.

Nackdelen kan vara att du tappar dig i teori när något praktiskt behöver göras, eller att andra upplever dig som mer intresserad av diskussionen än av människorna i den.

Lågt intellekt

Du föredrar det konkreta och praktiska. Du är mer intresserad av vad som fungerar än av varför det fungerar i princip, och långa teoretiska diskussioner kan kännas som en omväg.

Det är ofta en styrka. Den som får låga poäng är ofta jordnära, lösningsinriktad och bra på att omsätta planer i handling.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Den som får höga poäng trivs ofta med forskning, analys, strategi och undervisning. Den som får låga poäng gör sig ofta bra i praktiska, handfasta eller människoinriktade roller. Se också yrkesintressen och personlighet.
• När du lär dig: Den som får höga poäng vill ofta förstå de underliggande principerna. Den som får låga poäng lär sig ofta bäst av konkreta exempel och övning.
• I samtal: Den som får höga poäng vill kanske utforska en fråga från alla håll, medan den som får låga poäng vill komma fram till en slutsats. Båda kan irritera den andra.
• På fritiden: Facklitteratur, poddar, dokumentärer och debatter är typiska källor till nöje för den som får höga poäng.

Kan intellektet förändras?

Personligheten är ganska stabil, men inte oföränderlig. Och det intellektuella engagemanget verkar svara på träning.

I en studie från 2012 deltog äldre vuxna i ett 16 veckor långt program med träning i problemlösning, kompletterat med korsord och sudoku varje vecka. Jämfört med en kontrollgrupp på väntelista ökade deltagarna i öppenhet. Det var en av de första studierna som visade att ett personlighetsdrag kan förändras av en insats som inte är läkemedel.

Studien mätte öppenhet som helhet, inte specifikt intellektfacetten. Men den tyder på att arbete med idéer kan göra dig mer öppen för dem. Några sätt att börja:

• Läs något som är lite svårare än det du brukar läsa.
• Gå med i en bokcirkel, en studiecirkel eller gå på en föreläsning om ett ämne du kan lite om.
• När du inte håller med någon, försök förklara hens argument bättre än hen själv gjorde.
• Välj en stor fråga och läs olika perspektiv på den.

Vanliga frågor

Betyder höga poäng på intellekt att jag är intelligent?

Inte nödvändigtvis. Intellekt mäter hur mycket du tycker om idéer, inte hur bra du är på att lösa problem. Det finns ett samband med intelligens, men det är långt ifrån perfekt.

Kan jag vara intelligent och ändå få låga poäng?

Ja. Många mycket kapabla människor har litet intresse för abstrakta diskussioner och föredrar praktiska uppgifter. Poängen speglar preferenser, inte förmåga.

Får män högre poäng på intellekt än kvinnor?

En studie av personlighetsdata från 26 kulturer fann att män i genomsnitt skattade sig själva något högre på öppenhet för idéer, men också att skillnaderna mellan könen är små jämfört med skillnaderna inom varje kön.

Hur mäts intellekt i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För intellekt handlar de om att älska att läsa tankeväckande skrifter och, med omvänd poängsättning, att undvika filosofiska diskussioner, ha svårt att förstå abstrakta idéer och inte vara intresserad av teoretiska diskussioner. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Intellekt är bara en av sex facetter av öppenhet. Du kan få höga poäng på intellekt och ändå ligga lågt på känslor eller äventyrslystnad.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• DeYoung, C. G., Quilty, L. C. & Peterson, J. B. (2007). Between facets and domains: 10 aspects of the Big Five. Journal of Personality and Social Psychology, 93(5), 880–896.
• DeYoung, C. G., Quilty, L. C., Peterson, J. B. & Gray, J. R. (2014). Openness to experience, intellect, and cognitive ability. Journal of Personality Assessment, 96(1), 46–52.
• von Stumm, S., Hell, B. & Chamorro-Premuzic, T. (2011). The hungry mind: Intellectual curiosity is the third pillar of academic performance. Perspectives on Psychological Science, 6(6), 574–588.
• Kaufman, S. B., Quilty, L. C., Grazioplene, R. G., Hirsh, J. B., Gray, J. R., Peterson, J. B. & DeYoung, C. G. (2016). Openness to experience and intellect differentially predict creative achievement in the arts and sciences. Journal of Personality, 84(2), 248–258.
• Jackson, J. J., Hill, P. L., Payne, B. R., Roberts, B. W. & Stine-Morrow, E. A. L. (2012). Can an old dog learn (and want to experience) new tricks? Cognitive training increases openness to experience in older adults. Psychology and Aging, 27(2), 286–292.
• Costa, P. T., Terracciano, A. & McCrae, R. R. (2001). Gender differences in personality traits across cultures: Robust and surprising findings. Journal of Personality and Social Psychology, 81(2), 322–331.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.