Känslor: hur väl känner du ditt eget känsloliv?

"Hur mår du?" "Bra."

För vissa är det svaret ärligt. De lägger inte mycket tid på att fundera över vad de känner, och de går vidare med dagen.

Andra skulle kunna ge dig en detaljerad rapport: lite rastlös, en aning besviken över i går, men också förväntansfull inför helgen. Och de kan ofta känna av hur människorna omkring dem mår också.

Varför är vissa av oss så inställda på känslor, medan andra knappt lägger märke till dem?

I Big Five-modellen fångas detta av facetten känslor (på engelska emotionality). Den är en av sex facetter av öppenhet, och den beskriver hur medveten du är om dina egna känslor, hur intensivt du upplever dem och hur mycket du värdesätter livets känslomässiga sida.

Vad betyder facetten känslor?

Namnet kan lätt missförstås. I vardagligt tal betyder "känslosam" ofta att man lätt blir upprörd eller snabbt börjar gråta. I den här facetten betyder det något annat: att vara öppen för sitt inre känsloliv, snarare än att stänga det ute.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du upplever dina känslor starkt, både goda och dåliga.
• Du lägger märke till dina känslomässiga reaktioner och vet ofta vad som utlöste dem.
• Du uppfattar lätt vad andra känner.
• Du förstår människor som blir känslosamma, och du ser det inte som en svaghet.
• Du ser känslor som viktig information, inte som brus.

Det avgörande är inte hur upprörd du blir, utan hur god tillgång du har till det du känner.

När det är svårt att sätta ord på känslor

Psykologer använder begreppet alexitymi för svårigheter att identifiera och beskriva sina egna känslor. Det är ingen diagnos, utan ett personlighetsdrag som varierar från person till person.

En studie från 1999 jämförde alexitymi med alla 30 facetter i femfaktormodellen hos 101 universitetsstudenter. Personer med mer alexitymi tenderade att få högre poäng på neuroticism och lägre på extraversion och öppenhet.

På facettnivå var öppenhetsfacetten för känslor, den närmaste motsvarigheten till känslofacetten i vårt test, en av de facetter som förutsade alexitymi. Att ha liten tillgång till sina känslor och att få låga poäng på den här facetten verkar med andra ord hänga ihop, även om det inte är samma sak.

Att veta vad du känner hjälper dig att hantera det

Varför spelar det roll om du kan skilja dina känslor åt?

I en studie från 2001 förde deltagarna känslodagbok i 14 dagar. Forskarna undersökte hur fint människor skilde mellan olika känslor: om "ledsen", "irriterad" och "ängslig" betydde olika saker för dem, eller användes mer eller mindre omväxlande.

Människor som drog skarpare gränser mellan sina negativa känslor försökte oftare reglera dem, särskilt när känslorna var starka.

En senare forskningsöversikt sammanfattade fältet. Människor som upplever sina känslor med större precision, ofta kallat känslomässig granularitet, tog mer sällan till skadliga sätt att hantera situationen, som berusningsdrickande, aggression och självskadebeteende, när de var under hård press. De hade också mindre allvarlig ångest och depression.

Dessa studier mätte känslomässig differentiering, inte själva känslofacetten. Men de pekar på en mekanism: att veta vad du känner gör det lättare att göra något förnuftigt åt det.

Att sätta ord på känslor lugnar hjärnan

En hjärnavbildningsstudie från 2007 prövade detta direkt. Deltagarna tittade på negativa, känsloladdade bilder. Ibland ombads de sätta ett ord på känslan i bilden, och ibland att bearbeta samma bilder på andra sätt.

När de satte ord på känslan var reaktionen i amygdala, ett område som reagerar på känslomässiga hot, svagare. Samtidigt ökade aktiviteten i ett område i högra delen av pannloben.

Forskarna kallar detta affektbenämning (affect labeling). Det kan förklara varför det ofta hjälper att säga "jag är faktiskt ganska nervös" högt, i stället för att bara känna nervositeten.

Facetten känslor är inte samma sak som neuroticism

Det här är den viktigaste skillnaden för denna facett.

Neuroticism handlar om hur lätt du upplever negativa känslor som ängslan, ilska och sorg, och hur hårt de slår. Facetten känslor handlar om hur medveten du är om dina känslor, både positiva och negativa.

Föreställ dig två personer som båda känner sig nere efter en konflikt på jobbet. Den ena har hög neuroticism: känslan kommer snabbt och är svår att skaka av sig. Den andra har höga poäng på känslor: hon märker precis vad hon känner, inser att det är besvikelse snarare än ilska och förstår varför.

De två kan gå hand i hand, men måste inte göra det. Du kan ha rik tillgång till dina känslor och ändå vara känslomässigt stabil. Och du kan lätt bli stressad utan att ägna särskilt mycket uppmärksamhet åt vad som faktiskt pågår inom dig.

Facetten gränsar också till medkänsla inom tillmötesgående. Medkänsla handlar om omtanke och viljan att hjälpa, medan facetten känslor mer handlar om att uppfatta och uppleva känslor, både dina egna och andras.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Höga poäng på känslor

Du har god kontakt med ditt känsloliv och ser känslor som en viktig del av att vara människa. Du märker ofta tidigt när något stör dig, och du kan vara bra på att känna av stämningen hos andra.

Baksidan kan vara att starka känslor tar mycket plats, och att du påverkas av känslorna omkring dig.

Låga poäng på känslor

Du lägger inte mycket tid på att analysera dina känslor, och du fokuserar gärna på fakta och praktiska lösningar. Många med låga poäng uppfattas som lugna och sansade i situationer där andra rycks med av känslorna.

Det betyder inte att du saknar känslor. Du kanske bara lägger mindre märke till dem, eller föredrar att inte älta dem. Ibland kan det vara bra att stämma av med dig själv, eftersom känslor som inte uppmärksammas ändå kan påverka sömn, humör och relationer.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Den som får höga poäng är ofta lyhörd för stämningen i ett team och märker tidigt när något är fel. Den som får låga poäng kan vara en stabil, praktisk närvaro i känsloladdade situationer.
• I relationer: Skillnader på den här facetten är en vanlig källa till missförstånd. Den ena vill prata om hur saker känns, den andra vill hitta en lösning. Att sätta ord på skillnaden hjälper ofta.
• I konflikter: Att kunna säga vad du faktiskt känner, snarare än bara "jag är arg", gör det ofta lättare att hitta en lösning.
• Med barn: Att hjälpa barn att sätta ord på sina känslor är ett konkret sätt att bygga upp samma förmåga som beskrivs i forskningen ovan.

Kan den här facetten förändras?

Personligheten är ganska stabil, men inte oföränderlig. Och förmågan att känna igen och beskriva känslor verkar vara något man kan öva upp.

Översikten från 2015 påpekar att insatser som syftar till att öka den känslomässiga differentieringen både kan minska psykiska problem och öka välbefinnandet. En klassisk forskningslinje av psykologen James Pennebaker fann också att skrivande om känslomässiga upplevelser följdes av förbättringar i både fysisk och psykisk hälsa.

Några enkla sätt att börja:

• Fråga dig själv flera gånger om dagen: vad känner jag just nu? Försök vara mer precis än "bra" eller "dåligt".
• Skriv några rader om något som påverkade dig, och vad du kände.
• Skilj mellan närliggande känslor: besviken eller arg? Nervös eller förväntansfull?
• Läs mer om emotionell intelligens, som överlappar med den här facetten.

Om starka känslor tar över eller begränsar din vardag kan det hjälpa att prata med din läkare eller en psykolog. En Big Five-poäng är ingen diagnos.

Vanliga frågor

Betyder höga poäng på känslor att jag är känslig eller instabil?

Nej. Facetten handlar om medvetenhet om känslor, inte om hur lätt du rubbas ur balans. Det mäts av neuroticism, som är ett separat drag.

Är låga poäng på känslor samma sak som alexitymi?

Nej. De hänger ihop, men alexitymi beskriver tydliga svårigheter att identifiera och beskriva känslor. Låga poäng på den här facetten kan helt enkelt betyda att du ägnar mindre uppmärksamhet åt känslor, eller inte lägger så stor vikt vid dem.

Får kvinnor högre poäng på känslor än män?

I genomsnitt, ja. En studie av personlighetsdata från 26 kulturer fann att kvinnor skattade sig själva högre på öppenhet för känslor, men också att skillnaderna mellan könen är små jämfört med skillnaderna inom varje kön. Se hur personligheten skiljer sig mellan åldrar och kön.

Hur mäts facetten känslor i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För känslor handlar de om att uppleva sina känslor intensivt, känna andra människors känslor och, med omvänd poängsättning, att sällan lägga märke till sina emotionella reaktioner och inte förstå människor som blir känslosamma. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Känslor är bara en av sex facetter av öppenhet. Du kan få höga poäng på känslor och ändå ligga lågt på intellekt eller äventyrslystnad.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Luminet, O., Bagby, R. M., Wagner, H., Taylor, G. J. & Parker, J. D. A. (1999). Relation between alexithymia and the five-factor model of personality: A facet-level analysis. Journal of Personality Assessment, 73(3), 345–358.
• Barrett, L. F., Gross, J. J., Christensen, T. C. & Benvenuto, M. (2001). Knowing what you're feeling and knowing what to do about it: Mapping the relation between emotion differentiation and emotion regulation. Cognition and Emotion, 15(6), 713–724.
• Kashdan, T. B., Barrett, L. F. & McKnight, P. E. (2015). Unpacking emotion differentiation: Transforming unpleasant experience by perceiving distinctions in negativity. Current Directions in Psychological Science, 24(1), 10–16.
• Lieberman, M. D., Eisenberger, N. I., Crockett, M. J., Tom, S. M., Pfeifer, J. H. & Way, B. M. (2007). Putting feelings into words: Affect labeling disrupts amygdala activity in response to affective stimuli. Psychological Science, 18(5), 421–428.
• Costa, P. T., Terracciano, A. & McCrae, R. R. (2001). Gender differences in personality traits across cultures: Robust and surprising findings. Journal of Personality and Social Psychology, 81(2), 322–331.
• Pennebaker, J. W. (1997). Writing about emotional experiences as a therapeutic process. Psychological Science, 8(3), 162–166.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.