Medkänsla: varför vänder vissa bort blicken från lidande?

Nyheterna visar bilder från en katastrof. En person stannar upp och tittar, får en klump i halsen och letar efter ett sätt att skänka pengar. En annan byter kanal. En tredje tycker att det är hemskt, men att det inte är mycket idé att bli upprörd över något man inte kan ändra på.

Varför har vissa svårt att släppa andra människors lidande, medan andra tittar bort?

En del av svaret ligger i det som Big Five kallar medkänsla. Det är en av sex facetter av tillmötesgående, och den beskriver hur ömsint du är, och hur starkt du berörs av människor som har det sämre än du.

Vad betyder medkänsla?

Medkänsla handlar om att känna med andra: att beröras av deras lidande och vilja att det ska gå bra för dem. I den ursprungliga NEO-modellen kallas samma facett tender-mindedness, ungefär ömsinthet.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du blir berörd när du ser någon som har det svårt.
• Du tänker på människor som har det sämre, till exempel hemlösa eller flyktingar.
• Du har svårt att bortse från andras problem.
• Du lutar åt nåd snarare än stränga principer när någon har gjort fel.

Den som får låga poäng påverkas mindre av andras lidande. De värdesätter ofta objektiva, rationella bedömningar och bryr sig mer om rättvisa och konsekvens än om nåd.

Det avgörande är inte om du förstår att andra lider, utan hur mycket det berör dig.

Tillmötesgående personer känner mer för offer

Meara Habashi, William Graziano och Ann Hoover undersökte hur Big Five-dragen hänger ihop med hjälpbeteende.

I tre studier med olika metoder var tillmötesgående det drag som tydligast hängde ihop med känslomässiga reaktioner på människor i nöd, och med beslut att hjälpa dem.

Det tyder på att medkänsla inte bara är en trevlig inställning. Den är en del av en kedja där känslan för andra leder till handling.

Empati kan leda till äkta hjälpsamhet

Hjälper vi andra för att lindra vårt eget obehag, eller för deras skull?

Daniel Batson och hans kollegor prövade detta i ett klassiskt experiment. Deltagarna såg en annan student få vad de trodde var elchocker, och kunde erbjuda sig att själva ta de återstående stötarna. I själva verket var situationen iscensatt. I vissa betingelser var det lätt att gå därifrån utan att hjälpa, i andra var det svårt.

De som kände lite empati hjälpte främst när det var svårt att komma undan, vilket tyder på att de lindrade sitt eget obehag. De som kände mycket empati hjälpte lika mycket oavsett om det var lätt att komma undan eller inte. Batson såg detta som belägg för att empati kan leda till en äkta altruistisk motivation.

Varför vi känner mindre när många lider

En välkänd paradox är att en enda människas lidande kan beröra oss mer än tusentals. Daryl Cameron och Keith Payne kallade detta för medkänslans kollaps.

Deras förklaring var att människor förväntar sig att stora gruppers behov ska vara överväldigande, och därför dämpar sina egna känslor i förväg för att skydda sig själva.

I deras experiment uppstod medkänslans kollaps bara när deltagarna förväntade sig att bli ombedda att ge pengar, och bara hos dem som var bra på att reglera sina känslor. När deltagarna uppmanades att låta sig själva känna försvann effekten.

Det kastar ljus över ett av påståendena i testet, om att försöka att inte tänka på de behövande. Att titta bort är inte alltid likgiltighet. Det kan också vara ett sätt att skydda sig mot känslor man är rädd ska bli för mycket.

Medkänsla är inte samma sak som empatisk stress

Det här är en viktig skillnad.

Att dela andras smärta så starkt att man själv blir överväldigad kallas ibland empatisk stress (empathic distress). Medkänsla i forskningens mening (compassion) är däremot en varm omtanke om andra som gör det möjligt att hjälpa utan att bränna ut sig.

Olga Klimecki och hennes kollegor tränade deltagare först i empati, att dela andras känslor, och sedan i medkänsla. Efter empatiträningen reagerade deltagarna på filmer av mänskligt lidande med fler negativa känslor. Efter medkänsloträningen minskade de negativa känslorna igen, och de positiva känslorna ökade.

Medkänsla skiljer sig också från känslor, en facett av öppenhet som handlar om hur medveten du är om dina egna känslor. Och den skiljer sig från altruism, som handlar om vad du faktiskt gör för att hjälpa.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Hög medkänsla

Du är ömsint och berörs lätt av andras lidande. Du är ofta en bra lyssnare och ett bra stöd när någon har det svårt.

Risken är att andras smärta tynger dig, särskilt om du arbetar med människor i kris eller om nyheterna är fulla av tragedier. Utan bra sätt att hantera det kan det bli utmattande.

Låg medkänsla

Du påverkas mindre av andras lidande, och du betonar förnuft, rättvisa och konsekvens. Det kan vara en fördel i roller där du måste fatta tuffa beslut, till exempel när begränsade resurser ska fördelas eller när ärlig återkoppling ska ges.

Det betyder inte att du är grym eller saknar samvete. Många med låga poäng är rättvisa och hjälpsamma, men drivs mer av principer än av känslor.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Den som får höga poäng trivs ofta i vårdande yrken, men riskerar medkänsloutmattning (compassion fatigue). Den som får låga poäng kan hålla huvudet kallt i kriser och svåra beslut.
• I relationer: Hög medkänsla gör dig till en stöttande partner. Om din partner får låga poäng kanske hen visar omtanke genom praktiska handlingar snarare än ord.
• Med nyheter och sociala medier: Den som får höga poäng kan påverkas starkt av en ständig ström av lidande. Det är helt i sin ordning att begränsa hur mycket du tar in.
• När du ger: Många med höga poäng skänker pengar på impuls när de blir berörda. Det kan vara bra att bestämma i förväg vad du vill ge, och till vem.

Kan medkänsla förändras?

Det finns goda belägg för att medkänsla går att träna.

Klimeckis forskning visade att medkänsloträning gav fler positiva känslor inför andras lidande, och aktiverade ett annat nätverk i hjärnan än empatiträning gjorde. Helen Weng och hennes kollegor fann att en kort medkänsloträning gjorde deltagarna mer villiga att använda sina egna pengar för att hjälpa andra.

Några praktiska idéer:

• Om du lätt blir överväldigad, flytta fokus från att dela smärtan till att önska den andra väl och fråga vad du kan göra.
• Om du märker att du tittar bort, fråga dig om det är likgiltighet eller självskydd.
• Ta pauser från nyheter och sociala medier när du behöver det.
• Kom ihåg att du inte måste känna allt för att handla väl.

Om du arbetar nära lidande och ständigt känner dig dränerad kan det hjälpa att prata med en läkare eller psykolog.

Vanliga frågor

Är hög medkänsla samma sak som att vara empat?

"Empat" är ett populärt begrepp, inte ett vetenskapligt. Hög medkänsla betyder att du lätt berörs av andras lidande, vilket många som kallar sig empater känner igen. Men en testpoäng kan inte säga att du har några särskilda förmågor.

Betyder låg medkänsla att jag är kall eller psykopatisk?

Nej. Låg medkänsla är en normal variation och speglar ofta att man föredrar förnuft och principer. Psykopati innefattar mycket mer, som manipulation och brist på ånger, och kan inte diagnostiseras med ett Big Five-test.

Varför känner jag mer för en person än för tusentals?

Enligt Cameron och Payne beror det delvis på att vi skyddar oss mot känslor vi förväntar oss ska bli överväldigande. Stora tal utlöser det försvaret lättare än ett enskilt ansikte.

Hur mäts medkänsla i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För medkänsla handlar de om att sympatisera med de hemlösa, känna sympati med dem som har det sämre än en själv och (omvänt) att inte vara intresserad av andra människors problem och att försöka att inte tänka på de behövande. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Medkänsla är bara en av sex facetter av tillmötesgående. Du kan bli djupt berörd av andra och ändå få låga poäng på tillit eller samarbete.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Habashi, M. M., Graziano, W. G. & Hoover, A. E. (2016). Searching for the prosocial personality: A Big Five approach to linking personality and prosocial behavior. Personality and Social Psychology Bulletin, 42(9), 1177–1192.
• Batson, C. D., Duncan, B. D., Ackerman, P., Buckley, T. & Birch, K. (1981). Is empathic emotion a source of altruistic motivation? Journal of Personality and Social Psychology, 40(2), 290–302.
• Cameron, C. D. & Payne, B. K. (2011). Escaping affect: How motivated emotion regulation creates insensitivity to mass suffering. Journal of Personality and Social Psychology, 100(1), 1–15.
• Klimecki, O. M., Leiberg, S., Ricard, M. & Singer, T. (2014). Differential pattern of functional brain plasticity after compassion and empathy training. Social Cognitive and Affective Neuroscience, 9(6), 873–879.
• Weng, H. Y. et al. (2013). Compassion training alters altruism and neural responses to suffering. Psychological Science, 24(7), 1171–1180.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.