Altruism: blir man lyckligare av att hjälpa andra?

En vän ska flytta och ber om hjälp på lördag. En person säger ja direkt och ser faktiskt fram emot det. En annan säger också ja, men känner hur helgen glider iväg.

En tredje hittar en ursäkt.

Att hjälpa andra beskrivs ofta som vägen till ett gott liv. Men gäller det alla? Och kan man hjälpa så mycket att det börjar kosta?

I Big Five-modellen kallas tendensen att uppleva det som verkligt givande att hjälpa andra för altruism. Det är en av sex facetter av tillmötesgående, och den beskriver hur villig du är att lägga din tid och energi på andra människor.

Vad betyder altruism?

Inom filosofin betyder altruism ibland att handla enbart för andras skull, utan någon vinning för en själv. Inom personlighetspsykologin är betydelsen mer praktisk: hur mycket du tycker om att hjälpa och hur högt du prioriterar det.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du tycker om att hjälpa andra och gör det utan att någon behöver be dig.
• Du märker när någon i din närhet har det kämpigt.
• Du tar dig tid för andra, även när du har mycket att göra.
• Att hjälpa känns som en källa till mening snarare än en uppoffring.

Den som får låga poäng upplever oftare förfrågningar om hjälp som ett intrång. Det betyder inte att de aldrig hjälper till, men de gör det mer sällan och får mindre tillfredsställelse av det.

Det avgörande är inte om du hjälper till, utan om hjälpandet ger dig energi eller tar energi.

Att spendera pengar på andra kan öka lyckan

År 2008 publicerade Elizabeth Dunn, Lara Aknin och Michael Norton en kort men mycket omdiskuterad studie i tidskriften Science.

De fann att människor som lade en större del av sin inkomst på andra var lyckligare, både i en nationellt representativ enkät och i en fältstudie av personer som hade fått en oväntad penningsumma. I ett experiment blev deltagare som slumpmässigt tilldelats att spendera pengar på någon annan lyckligare än de som skulle spendera pengarna på sig själva.

Men effekten är mindre än man först trodde

Många tidiga studier av generositet var små. År 2020 genomförde därför samma forskargrupp stora, förregistrerade replikationer.

I det första experimentet, med 712 studenter, rapporterade de som köpte något till en behövande främling större lycka än de som köpte något till sig själva. I det andra, där 1 950 vuxna bara skulle minnas ett tillfälle då de hade spenderat pengar på någon annan, fanns ingen skillnad. I det tredje, med över 5 000 deltagare och en mer engagerande uppgift, syntes effekten igen, men den var liten.

Slutsatsen var att det främjar lyckan att spendera pengar på andra, men hur mycket beror på hur man mäter. Att hjälpa är inget magiskt lyckopiller, men det brukar dra åt rätt håll.

Det spelar roll varför du hjälper

Netta Weinstein och Richard Ryan undersökte om skälet till att man hjälper gör någon skillnad.

I fyra studier, däribland en dagboksstudie och experiment, fann de att hjälp som ges av fri vilja, för att man vill, gav fördelar för både hjälparen och den som fick hjälp. Att hjälpa för att man kände sig pressad eller tvungen gav inte samma fördelar.

Det stämmer med hur altruismfacetten beskrivs: den som får höga poäng upplever hjälpandet som ett sätt att förverkliga sig själv, inte som en plikt.

Att hjälpa för mycket har ett pris

Allt hjälpande är inte bra för den som hjälper.

Mark Bolino och William Turnley studerade 98 par. Anställda som ofta tog extra initiativ på jobbet, enligt sin partner, hade mer rollöverbelastning, mer arbetsstress och mer konflikt mellan arbete och familj. Sambandet med konflikten mellan arbete och familj var starkare för kvinnor än för män.

Studien mätte extra insatser på jobbet, inte altruismfacetten i sig, men den visar en mekanism som många med höga poäng känner igen: när du alltid säger ja kan dina egna behov hamna sist.

Altruism är inte samma sak som medkänsla

Altruism och medkänsla ligger nära varandra, men de är inte samma sak.

Medkänsla handlar om vad du känner när du ser andra lida. Altruism handlar om vad du gör, och om du upplever det som givande. Du kan bli djupt berörd av andras smärta och ändå ha svårt att agera. Du kan också vara en praktisk hjälpare som fixar saker utan att vara särskilt sentimental.

Altruism skiljer sig också från vänlighet, en facett av extraversion. Vänlighet handlar om värme och hur lätt du knyter kontakt. Du kan vara reserverad och tystlåten och ändå vara den första som erbjuder hjälp när någon behöver det.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Hög altruism

Du hittar mening i att hjälpa andra och är ofta den som folk vänder sig till. Kollegor, vänner och familj uppskattar att du är villig att rycka in.

Risken är att du säger ja för ofta och att dina egna behov eller gränser försvinner. En del med höga poäng har svårt att själva ta emot hjälp.

Låg altruism

Du är mer rädd om din tid och energi, och du känner dig inte tvungen att lösa andras problem. Det gör det lättare för dig att sätta gränser och fokusera på dina egna mål.

Det betyder inte att du är självisk eller kall. Många med låga poäng hjälper till när det verkligen gäller, men de söker inte upp tillfällen att hjälpa på samma sätt.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Den som får höga poäng tar ofta på sig extra uppgifter, hjälper nya kollegor och håller ihop teamet. Se till att insatsen uppmärksammas och att den inte tränger undan dina egna kärnuppgifter.
• I relationer: Altruism kan vara en stor styrka, men en relation där den ena alltid ger och den andra alltid tar emot kan bli obalanserad.
• Med vänner: Den som får höga poäng är den som hjälper till med flyttar och barnvakt. Den som får låga poäng kan bidra på andra sätt, till exempel med råd, ärlighet eller praktiska lösningar.
• Ideellt arbete: Många med höga poäng trivs med ideellt arbete. Välj något du faktiskt vill göra, eftersom hjälp som ges av plikt ger mindre tillbaka.

Kan altruism förändras?

Det finns belägg för att motivationen att hjälpa kan stärkas.

Helen Weng och hennes kollegor gav friska vuxna en kort kurs i medkänsloträning. Efteråt gav deltagarna mer av sina egna pengar för att hjälpa ett offer som de mötte i ett ekonomiskt spel, en situation som inte hade något med själva träningen att göra.

Om du får höga poäng och känner dig utsliten kan målet snarare vara att hjälpa på ett mer hållbart sätt:

• Hjälp för att du vill, inte för att du känner att du måste. Forskningen tyder på att det är då hjälpen gör er båda gott.
• Öva på att säga "inte den här gången" utan långa förklaringar.
• Prioritera den sortens hjälp som ger dig energi.
• Låt andra hjälpa dig också.

Vanliga frågor

Finns det någon som är verkligt altruistisk?

Det är en gammal filosofisk fråga. Personlighetspsykologin bryr sig mindre om huruvida hjälpen är "ren", och mer om hur mycket människor tycker om att hjälpa och prioriterar det. Att du mår bra av att hjälpa gör inte hjälpen mindre äkta.

Betyder låg altruism att jag är självisk?

Nej. Låga poäng betyder att hjälpandet ger dig mindre tillfredsställelse och att du är mer rädd om din tid. Många med låga poäng är rättvisa, lojala och hjälpsamma när det verkligen gäller.

Kan man vara för altruistisk?

Ja, i den meningen att hjälpandet kan gå ut över din egen hälsa, ditt arbete eller dina relationer. Om du ständigt känner dig utmattad eller utnyttjad kan det vara ett tecken på att du behöver tydligare gränser.

Hur mäts altruism i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För altruism handlar de om att älska att hjälpa andra, att vara bekymrad över andra och (omvänt) att vara likgiltig inför andras känslor och att inte ta sig tid för andra. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Altruism är bara en av sex facetter av tillmötesgående. Du kan vara mycket hjälpsam och ändå få låga poäng på tillit eller blygsamhet.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Dunn, E. W., Aknin, L. B. & Norton, M. I. (2008). Spending money on others promotes happiness. Science, 319(5870), 1687–1688.
• Aknin, L. B., Dunn, E. W., Proulx, J., Lok, I. & Norton, M. I. (2020). Does spending money on others promote happiness? A registered replication report. Journal of Personality and Social Psychology, 119(2), e15–e26.
• Weinstein, N. & Ryan, R. M. (2010). When helping helps: Autonomous motivation for prosocial behavior and its influence on well-being for the helper and recipient. Journal of Personality and Social Psychology, 98(2), 222–244.
• Bolino, M. C. & Turnley, W. H. (2005). The personal costs of citizenship behavior: The relationship between individual initiative and role overload, job stress, and work-family conflict. Journal of Applied Psychology, 90(4), 740–748.
• Weng, H. Y. et al. (2013). Compassion training alters altruism and neural responses to suffering. Psychological Science, 24(7), 1171–1180.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.