Moral: varför är vissa ärliga även när ingen ser?

Självscanningskassan i mataffären missar en vara. Ingen har märkt det, och ingen kommer någonsin att göra det.

Vissa går tillbaka och betalar utan att tänka två gånger. Andra rycker på axlarna och tänker att det är butikens problem. De flesta av oss har nog varit i en liknande situation, med en deklaration, en reseräkning eller ett spel där man kunde kika på svaren.

Varför förblir vissa ärliga även när fusk vore gratis och osynligt?

En del av svaret ligger i det som Big Five kallar moral. Det är en av sex facetter av tillmötesgående, och den beskriver hur ovillig en person är att fuska, manipulera eller utnyttja andra för att komma framåt.

Vad betyder moral?

Namnet kan vara missvisande. Facetten handlar inte om religiös tro, politiska värderingar eller vilka moraliska regler du tycker att samhället borde ha. I den ursprungliga NEO-modellen kallas samma facett straightforwardness, ungefär rättframhet.

Den handlar om hur du behandlar människor i praktiken. Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du tycker att det är obehagligt att använda människor för dina egna syften.
• Du förlorar hellre än vinner genom att fuska.
• Du säger vad du menar i stället för att spela spel.
• Du lägger inte medvetet hinder i vägen för andras planer.

Den som får låga poäng är mer villig att tänja på sanningen eller spela taktiskt när det lönar sig. Det gör dem inte till brottslingar. Många tror helt enkelt att en viss mängd strategi och diskretion är en del av hur världen fungerar.

Det avgörande är inte vad du tror är rätt, utan om du är villig att utnyttja andra när du får chansen.

De flesta ljuger mindre än de skulle kunna

Ekonomerna Urs Fischbacher och Franziska Föllmi-Heusi utformade ett enkelt experiment. Deltagarna kastade en tärning i enskildhet och rapporterade själva vilket tal de fått. Ju högre tal, desto mer pengar fick de. Ingen kunde kontrollera det enskilda kastet.

Eftersom den sanna fördelningen för en tärning är känd kunde forskarna ändå se hur mycket fusk som förekom i gruppen som helhet.

Ungefär 20 procent ljög så mycket det överhuvudtaget gick. Men 39 procent var helt ärliga, trots att ingen hade kunnat avslöja dem. Många av de övriga ljög bara lite: de rapporterade ett högre tal, men inte det som gav mest pengar.

Både full ärlighet och full oärlighet finns alltså, och en stor grupp hamnar någonstans mittemellan.

Att fuska "bara lite"

Varför skulle någon ljuga lite, men inte hela vägen?

Nina Mazar, On Amir och Dan Ariely föreslog en förklaring 2008. De flesta vill se sig själva som ärliga. De fuskar därför tillräckligt för att tjäna på det, men inte så mycket att de måste se sig själva som oärliga.

I deras första experiment fuskade deltagare som först försökte komma ihåg de tio budorden mindre på en senare uppgift. Det resultatet blev berömt. Men när 25 forskargrupper upprepade experimentet med ett gemensamt protokoll och nästan 5 800 deltagare försvann effekten av den moraliska påminnelsen.

Idén att människor skyddar sin självbild är fortfarande inflytelserik, men enkla knep för att göra människor ärligare har visat sig vara mindre pålitliga än man först trodde.

Vem ljuger? Personligheten spelar roll

Situationen spelar roll. En metaanalys av 565 experiment av Philipp Gerlach och hans kollegor fann att oärlighet berodde på faktorer som belöningens storlek, men också på egenskaper hos personen, som kön och ålder.

Hur är det med personligheten? Daniel Heck och hans kollegor analyserade om 16 studier med över 5 000 deltagare som alla hade haft möjlighet att fuska i en tärningsuppgift.

Den starkaste prediktorn var ett drag som kallas Ärlighet–Ödmjukhet (Honesty-Humility), från personlighetsmodellen HEXACO. Ju högre poäng människor fick på detta drag, desto mindre benägna var de att fuska. Forskarna beskrev effekten som medelstor till stor, och den höll oavsett andra drag, ålder och kön.

Av Big Five-dragen var det bara tillmötesgående som hängde ihop med fusk, men det tillförde inget utöver Ärlighet–Ödmjukhet.

Varför spelar detta roll här? Ärlighet–Ödmjukhet ingår inte i Big Five, men överlappar starkt med två facetter av tillmötesgående: moral och blygsamhet. Studien mätte inte moralfacetten direkt, men den visar att tendensen att inte utnyttja andra är något människor verkligen skiljer sig åt i, och att den syns i beteende, inte bara i frågeformulär.

Moral är inte samma sak som att följa regler

Det är lätt att blanda ihop moral med pliktkänsla, en facett av samvetsgrannhet.

Pliktkänsla handlar om att hålla löften, följa regler och göra det du har åtagit dig. Moral handlar om att inte utnyttja andra människor.

Föreställ dig två anställda. Den ena fyller alltid i blanketterna korrekt och kommer i tid, men tar gärna åt sig äran för en kollegas idé. Den andra slarvar med pappersarbetet, men skulle aldrig lura en kollega. Den första har hög pliktkänsla, den andra hög moral.

Moral skiljer sig också från liberalism, som handlar om inställningen till auktoriteter och traditioner, inte om hur ärligt du behandlar människor.

Låga poäng är inget tecken på psykopati eller någon annan störning. Manipulation och känslokyla i sina extrema former beskrivs i artikeln om personlighetens mörka kärna, men en vanlig Big Five-profil kan inte ställa någon diagnos.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Hög moral

Du är rättfram och ser föga behov av förställning eller manipulation. Folk har oftast lätt att relatera till dig, eftersom de vet var de har dig.

Baksidan är att du kan vara oförberedd när andra spelar taktiskt, och att du kan uppleva förhandlingar eller kontorspolitik som dränerande.

Låg moral

Du är mer villig att vara strategisk och hålla korten nära bröstet. I vissa sammanhang, som tuffa förhandlingar eller konkurrensutsatta marknader, kan det vara en fördel.

Det betyder inte att du saknar principer. Ofta speglar det en övertygelse om att en viss grad av taktik är nödvändig och att andra gör likadant. Men om andra upptäcker att du har utnyttjat dem kan förtroendet vara svårt att bygga upp igen.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Den som får höga poäng ses ofta som en pålitlig kollega och en rättvis chef. Den som får låga poäng kan ha lättare att navigera i politik och förhandlingar, men riskerar att förlora förtroende över tid.
• I relationer: Ärlighet är en grund i de flesta nära relationer. Den som får höga poäng förväntar sig ofta samma öppenhet av sin partner och kan bli djupt sårad av svek.
• I spel och idrott: Vissa kan aldrig förmå sig att fuska i ett sällskapsspel, inte ens mot barn. Andra ser små knep som en del av det roliga.
• Pengar och blanketter: Deklarationer, utläggsredovisningar och försäkringar är klassiska situationer där ingen ser på och där skillnaden syns.

Kan moral förändras?

Personligheten är ganska stabil, men inte oföränderlig. En mycket stor studie av Christopher Soto och hans kollegor jämförde över 1,2 miljoner personer i åldern 10 till 65 år. Bland vuxna gick åldersskillnaderna till övervägande del i riktning mot större mognad och anpassning. Studien jämförde åldersgrupper i stället för att följa samma personer över tid, så den visar skillnader mellan åldrar snarare än förändring hos varje person.

Samtidigt visar forskningen om fusk att situationen spelar stor roll. Stora belöningar och låg risk frestar de flesta. Om du vill handla mer i linje med dina värderingar kan det vara effektivare att förändra din omgivning än att förlita dig på viljestyrka:

• Undvik situationer där fusk är lätt och frestande, i stället för att sätta dig själv på prov.
• Bestäm i förväg hur du ska agera, innan frestelsen uppstår.
• Tänk på personen på andra sidan, inte bara på det abstrakta systemet.
• Var ärlig mot dig själv om de små undantag du tillåter dig.

Vanliga frågor

Betyder höga poäng att jag är en bättre människa?

Nej. Facetten mäter en tendens, inte ditt värde som människa. Moralisk karaktär innefattar mycket mer, som medkänsla, mod och rättvisa, och du kan få höga poäng på moral och ändå ha andra blinda fläckar.

Betyder låga poäng att jag är oärlig?

Inte nödvändigtvis. Den som får låga poäng är mer villig att vara strategisk, men många har tydliga gränser för vad de anser vara acceptabelt. Poängen säger något om en tendens, inte om specifika handlingar.

Varför ljuger de flesta bara lite?

Enligt Mazar och kollegor vill de flesta av oss se oss själva som ärliga. Små lögner kan bortförklaras, stora kan inte det. Därför fuskar många i experiment lite, men inte så mycket som de skulle kunna.

Hur mäts moral i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För moral är alla fyra omvända: de handlar om att använda andra för sina egna behov, fuska för att bli bäst, dra nytta av andra och lägga hinder i vägen för andras planer. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Moral är bara en av sex facetter av tillmötesgående. Du kan vara mycket ärlig och ändå ha låg tillit eller medkänsla.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Fischbacher, U. & Föllmi-Heusi, F. (2013). Lies in disguise: An experimental study on cheating. Journal of the European Economic Association, 11(3), 525–547.
• Mazar, N., Amir, O. & Ariely, D. (2008). The dishonesty of honest people: A theory of self-concept maintenance. Journal of Marketing Research, 45(6), 633–644.
• Verschuere, B. et al. (2018). Registered Replication Report on Mazar, Amir, and Ariely (2008). Advances in Methods and Practices in Psychological Science, 1(3), 299–317.
• Gerlach, P., Teodorescu, K. & Hertwig, R. (2019). The truth about lies: A meta-analysis on dishonest behavior. Psychological Bulletin, 145(1), 1–44.
• Heck, D. W., Thielmann, I., Moshagen, M. & Hilbig, B. E. (2018). Who lies? A large-scale reanalysis linking basic personality traits to unethical decision making. Judgment and Decision Making, 13(4), 356–371.
• Soto, C. J., John, O. P., Gosling, S. D. & Potter, J. (2011). Age differences in personality traits from 10 to 65: Big Five domains and facets in a large cross-sectional sample. Journal of Personality and Social Psychology, 100(2), 330–348.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.