Pliktkänsla: varför håller vissa sitt ord även när ingen kontrollerar?

Det är sent på kvällen, gatan är tom och gubben lyser rött. Inga bilar, inga människor, inga kameror.

Vissa går rakt över. Andra står kvar och väntar på grönt, trots att de mycket väl vet att ingen någonsin skulle få reda på det.

Samma mönster syns på andra håll. Vissa håller ett löfte de gav i förbigående för flera månader sedan, även när den andra personen förmodligen har glömt det. Andra ser löften och regler som ungefärliga riktlinjer som kan justeras när omständigheterna ändras.

Varför är vissa så bundna av sitt ord, sina plikter och reglerna?

Psykologer kallar denna tendens pliktkänsla. I Big Five-modellen är den en av sex facetter av samvetsgrannhet. Facetten beskriver hur starkt du känner dig bunden av förpliktelser, löften och regler.

Vad betyder pliktkänsla?

Pliktkänsla är en känsla av plikt och moralisk förpliktelse. Den som får höga poäng tar löften på allvar, följer regler och känner obehag när de bryter mot dem.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du håller dina löften, även de små.
• Du har svårt att bryta mot regler, även sådana du tycker är fåniga.
• Du talar sanning, även när en liten lögn vore enklare.
• Du känner ett starkt ansvar för uppgifter du har åtagit dig.
• Det stör dig när andra inte gör det de sa att de skulle göra.

Pliktkänsla är inte samma sak som att vara tråkig eller stel. Många pliktmedvetna människor är varma, roliga och spontana. Facetten handlar om hur du förhåller dig till förpliktelser, inte om hur du är som sällskap.

Det avgörande är inte om du tycker om regler, utan hur starkt du känner dig bunden av det du har åtagit dig.

Skuld som ett inre larm

Vad får vissa att hålla sitt ord när ingen ser på? En del av svaret kan vara hur starkt de i förväg räknar med att må dåligt av att göra fel.

Psykologen Taya Cohen och hennes kollegor har studerat det de kallar skuldbenägenhet (guilt proneness): en tendens att förvänta sig att må dåligt av att göra fel, även när felet är privat och ingen annan skulle få reda på det. Det handlar inte om att känna skuld hela tiden, utan om att föregripa skulden innan man handlar.

I deras forskning på vuxna i USA fattade personer med hög skuldbenägenhet färre oetiska affärsbeslut, begick färre brottsliga handlingar och betedde sig ärligare i ekonomiska beslut. På jobbet var skuldbenägna anställda mindre benägna att ägna sig åt beteenden som skadar organisationen.

Skuldbenägenhet är inte samma sak som facetten pliktkänsla. Men den illustrerar en mekanism som förmodligen ligger bakom mycket av det facetten mäter: ett inre larm som går innan du bryter ett löfte, inte bara efter att du har åkt fast.

Plikt på jobbet och i hälsan

Samvetsgrannhet, det bredare drag som pliktkänsla tillhör, syns tydligt i forskning om beteende på jobbet.

En metaanalys från 2007 undersökte det forskare kallar avvikande beteende på arbetsplatsen: beteende som skadar kollegor eller organisationen, som stöld, sabotage, oförskämdhet eller att medvetet arbeta långsamt. Sådant beteende hade sina starkaste samband med låg grad av tillmötesgående, låg samvetsgrannhet och låg emotionell stabilitet, tillsammans med mindre vilja att hjälpa till utöver vad jobbet kräver.

Samma mönster finns inom hälsa. Mellan en fjärdedel och hälften av alla människor tar inte sina läkemedel enligt ordination. En metaanalys från 2014 slog samman 16 studier med 3 476 deltagare och fann att högre samvetsgrannhet gick hand i hand med bättre följsamhet till läkemedelsbehandling. Sambandet var totalt sett litet, men starkare i yngre urval.

En liten effekt kan låta oviktig, men för läkemedel där varje dos räknas kan små skillnader i följsamhet få verkliga konsekvenser.

Pliktens mörka sida: lydnad

Pliktkänsla är inte bara positivt. En känsla av plikt kan också få människor att göra saker de inte borde göra, om någon med auktoritet ber dem.

På 1960-talet visade Stanley Milgram att många vanliga människor var villiga att ge vad de trodde var farliga elchocker till en annan person när en auktoritetsperson sa åt dem att fortsätta. I hans första publicerade studie gick 26 av 40 deltagare hela vägen till den högsta nivån på chockgeneratorn. Chockerna var inte äkta, och "offret" samarbetade med forskaren, men det visste inte deltagarna.

En fransk studie som publicerades 2015 upprepade uppställningen i form av en falsk tv-tävling. Åtta månader senare kontaktade forskarna 66 av deltagarna för vad som presenterades som en orelaterad opinionsundersökning, som innehöll ett personlighetsformulär.

De som fick högre poäng på samvetsgrannhet och tillmötesgående hade varit villiga att ge starkare chocker. Urvalet var litet, och studien mätte breda drag snarare än själva facetten pliktkänsla. Men den visar att egenskaper vi brukar berömma, som att vara pålitlig och samarbetsvillig, också kan göra det svårare att säga nej till en auktoritetsperson.

Pliktkänsla är inte samma sak som moral

Pliktkänsla förväxlas lätt med att vara en god människa. De överlappar, men de är inte samma sak.

Big Five har en separat facett som heter moral, under tillmötesgående. Den handlar om ärlighet och rättvisa mot andra människor, och om att inte manipulera andra för egen vinning.

Pliktkänsla handlar mer om ditt förhållande till plikter, regler och löften. Någon kan vara mycket ärlig och rättvis mot andra, men ändå tycka att byråkrati och stela regler är meningslösa. Någon annan kan följa varje regel till punkt och pricka utan att bry sig särskilt om de människor som reglerna påverkar.

Pliktkänsla skiljer sig också från ordningsamhet. Ordningsamhet handlar om struktur och ordning och reda. Du kan vara stökig och ändå alltid göra det du har lovat.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Hög pliktkänsla

Du är pålitlig, och andra vet att de kan räkna med dig. Du tar förpliktelser på allvar och känner ett starkt ansvar för att hålla ditt ord.

Baksidan kan vara att du har svårt att säga nej, tar på dig för mycket eller känner stark skuld när du inte kan hålla allt du har lovat. Du kan också ha svårt att bryta mot en regel även när det vore det rätta.

Låg pliktkänsla

Du ser regler och överenskommelser som praktiska verktyg snarare än heliga förpliktelser. Du är villig att anpassa dig när omständigheterna ändras, och du är inte rädd för att ifrågasätta regler som inte är vettiga.

Risken är att andra kan uppleva dig som opålitlig om du ändrar planer eller låter små löften glida. Det hjälper att vara tydlig med vad du kan och inte kan åta dig.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Den som får höga poäng är ofta den som håller deadlines och följer rutiner. Den som får låga poäng kan vara bra på att se när rutinerna borde ändras.
• I relationer: Att hålla små löften, som att ringa när du sa att du skulle, bygger förtroende över tid. Skillnader i pliktkänsla kan skapa friktion om den ena partnern ser överenskommelser som bindande och den andra som flexibla.
• Med vänner: Pliktmedvetna människor dyker ofta upp när de sa att de skulle, även när de är trötta. Det uppskattas, men kan också leda till utmattning.
• I samhället: Pliktkänsla påverkar hur vi förhåller oss till skatter, trafikregler och myndigheternas råd. Den som får låga poäng är ofta den som frågar om en regel faktiskt är vettig.

Kan pliktkänsla förändras?

Personligheten är ganska stabil, men inte oföränderlig. En stor metaanalys från 2006 fann att samvetsgrannhet tenderar att öka genom vuxenlivet, särskilt mellan 20 och 40 års ålder. Många blir mer pålitliga när de tar ansvar för jobb, hem och andra människor.

Om du vill vara någon som andra kan räkna med hjälper små justeringar ofta mest:

• Lova mindre, och håll det du lovar.
• Skriv upp överenskommelser som du gör i förbigående.
• Säg nej eller "jag återkommer" i stället för ja när du är osäker.

Om du får mycket höga poäng är utmaningen ofta den omvända: att tillåta dig själv att släppa eller omförhandla förpliktelser utan att känna att du har misslyckats.

Vanliga frågor

Är pliktmedvetna människor ärligare?

Ofta, men inte alltid. IPIP-NEO-120 räknar in att tala sanning i den här facetten, så ärlighet är en del av det som mäts. Ärlighet mot andra mäts också under moral inom tillmötesgående.

Är låg pliktkänsla samma sak som att vara ansvarslös?

Inte nödvändigtvis. Låga poäng betyder att du känner dig mindre bunden av regler och överenskommelser i allmänhet. Många med låga poäng tar stort ansvar för saker de anser vara viktiga, men de gör det inte enbart av pliktkänsla.

Kan man ha för stark pliktkänsla?

Ja. En mycket stark pliktkänsla kan göra det svårt att säga nej, kan leda till skuld när du inte räcker till och kan, som lydnadsforskningen visar, göra det svårare att stå emot en auktoritetsperson.

Hur mäts pliktkänsla i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För pliktkänsla handlar de om att hålla sina löften, tala sanning, bryta mot regler och bryta sina löften. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Pliktkänsla är bara en av sex facetter av samvetsgrannhet. Du kan ha stark pliktkänsla och ändå få låga poäng på ordningsamhet eller prestationssträvan.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Cohen, T. R., Panter, A. T. & Turan, N. (2012). Guilt proneness and moral character. Current Directions in Psychological Science, 21(5), 355–359.
• Berry, C. M., Ones, D. S. & Sackett, P. R. (2007). Interpersonal deviance, organizational deviance, and their common correlates: A review and meta-analysis. Journal of Applied Psychology, 92(2), 410–424.
• Molloy, G. J., O'Carroll, R. E. & Ferguson, E. (2014). Conscientiousness and medication adherence: A meta-analysis. Annals of Behavioral Medicine, 47(1), 92–101.
• Milgram, S. (1963). Behavioral study of obedience. Journal of Abnormal and Social Psychology, 67(4), 371–378.
• Bègue, L., Beauvois, J.-L., Courbet, D., Oberlé, D., Lepage, J. & Duke, A. A. (2015). Personality predicts obedience in a Milgram paradigm. Journal of Personality, 83(3), 299–306.
• Roberts, B. W., Walton, K. E. & Viechtbauer, W. (2006). Patterns of mean-level change in personality traits across the life course: A meta-analysis of longitudinal studies. Psychological Bulletin, 132(1), 1–25.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.