Ordningsamhet: säger ett stökigt skrivbord något om dig?

På den enas skrivbord ligger tre prydliga högar, ett pennställ och inget mer. Skrivbordet bredvid är täckt av papper, kaffekoppar och post-it-lappar, och ägaren försäkrar att hen vet precis var allt finns.

De flesta av oss har en åsikt om vem av dem som är den bättre kollegan. Vissa tror att den stökiga måste vara kaotisk. Andra är säkra på att stöket tillhör ett kreativt geni.

Säger ett stökigt skrivbord egentligen något om personen som sitter vid det?

Psykologer har studerat detta, och svaret berör det de kallar ordningsamhet. I Big Five-modellen är den en av sex facetter av samvetsgrannhet. Facetten beskriver hur mycket du tycker om struktur, ordning och reda och att saker ligger på sin plats.

Vad betyder ordningsamhet?

Ordningsamhet är en förkärlek för en organiserad omgivning och organiserade rutiner. Den omfattar både fysisk ordning, som ett städat hem, och ordning i tiden, som planer, listor och fasta vanor.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du tycker om att städa upp, och stök omkring dig är irriterande.
• Saker har en fast plats, och du lägger tillbaka dem där.
• Du tycker om listor, kalendrar och planer.
• Du känner dig lugnare när omgivningen är i ordning.
• Du märker snabbt när något inte ligger där det ska.

Ordningsamhet handlar inte om att vara bättre eller flitigare än andra. Den beskriver hur mycket struktur du behöver och söker dig till, inte hur mycket du får gjort.

Det avgörande är inte om ditt hem ser ut som i en inredningstidning, utan hur starkt du känner behovet av att saker är i ordning.

Främlingar kan läsa av ditt rum

I en välkänd studie från 2002 lät forskare observatörer se sig omkring i kontor och studentrum medan de som använde rummen var borta. Observatörerna bedömde sedan personligheten hos den som använde rummet.

Deras bedömningar jämfördes med hur personerna beskrev sig själva och hur människor som kände dem beskrev dem. Observatörerna var i hög grad överens med varandra, och deras intryck visade en viss träffsäkerhet. Samstämmigheten och träffsäkerheten var i allmänhet större än när främlingar bedömer människor de just har träffat.

Samvetsgrannhet var ett av de drag som observatörerna bedömde bäst, tillsammans med öppenhet. Ett prydligt och välorganiserat rum var en giltig ledtråd: sådana rum tillhörde oftast personer som beskrev sig själva som samvetsgranna.

Så ja, ditt skrivbord säger något om dig. Men mest säger det något om just det här draget, inte om du är smart, snäll eller kreativ.

Är ett stökigt skrivbord ett tecken på kreativitet?

År 2013 fick en studie i Psychological Science stor uppmärksamhet i medierna. I tre experiment placerades deltagarna antingen i ett städat eller ett stökigt rum.

De i det städade rummet valde oftare ett hälsosamt mellanmål och skänkte mer pengar till välgörenhet. De i det stökiga rummet kom på fler kreativa idéer, och de föredrog oftare ett alternativ som kallades "nytt" framför ett som kallades "klassiskt". Forskarna föreslog att ordning drar oss mot det konventionella och oordning mot att bryta med det.

Det är en lockande historia, men den har inte hållit särskilt väl. En studie från 2019 försökte återskapa kreativitetsfyndet med en liknande uppställning och ett större urval, där deltagarna arbetade vid antingen ett prydligt eller ett stökigt skrivbord. Den fann ingen skillnad i kreativitet och ingen skillnad i mental kontroll mellan grupperna. Författarna drog slutsatsen att påståendena i populärpressen inte var berättigade.

Observera också att dessa studier handlade om rummet, inte om personen. De undersökte vad som händer när vem som helst placeras i en stökig miljö, inte om personer med låg ordningsamhet är mer kreativa. Kreativitet hänger främst ihop med ett annat drag, öppenhet.

Kan röran påverka hur du mår?

En studie från 2010 undersökte detta från en annan vinkel. Sextio makar i par där båda arbetade gav forskarna en inspelad visning av sitt eget hem. Forskarna räknade sedan orden de använde.

Hustrur som talade mycket om röra och ofärdiga projekt hade ett mindre hälsosamt dygnsmönster för stresshormonet kortisol, och deras humör sjönk under dagens lopp. Hustrur som beskrev sitt hem som vilsamt visade det motsatta mönstret. Resultaten höll i sig efter att forskarna tagit hänsyn till nöjdhet med äktenskapet och neuroticism.

Det här var ingen studie av ordningsamhet som personlighetsdrag, och de tydliga fynden gällde kvinnorna. Men den tyder på att hur du upplever ditt hem kan spela roll för hur vilsamt det känns, och personer med hög ordningsamhet känner förmodligen av röran starkare.

Ordningsamhet är inte samma sak som tvångssyndrom

Hög ordningsamhet skämtas det ofta om som att vara "lite OCD". Det är missvisande.

Tvångssyndrom (OCD) innebär ovälkomna, plågsamma tankar och ritualer som personen känner att hen måste utföra för att minska ångesten. Att tycka om ett städat kök är något helt annat.

Det finns ett tillstånd som ligger närmare ordningsamhet: tvångsmässig personlighetsstörning (OCPD), som präglas av rigid perfektionism och ett starkt behov av kontroll. En studie från 2011 av 536 studenter fann att vanliga mått på samvetsgrannhet bara hade små till måttliga samband med OCPD, medan mått som riktade sig mot de extrema, ohälsosamma varianterna av samvetsgrannhet hade starka samband. Forskarna såg OCPD som en dysfunktionell ytterlighet av normal samvetsgrannhet.

Höga poäng på ordningsamhet är alltså ingen diagnos. Om ett behov av kontroll eller ritualer tar så mycket tid att det begränsar ditt liv kan det vara värt att prata med din läkare eller en psykolog.

Ordningsamhet bör också skiljas från självdisciplin. Du kan älska färgkodade kalendrar och ändå ha svårt att komma igång med uppgifterna i dem. Och du kan vara stökig men ändå beta av din arbetsbörda utan dröjsmål.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Hög ordningsamhet

Du trivs med struktur och vill gärna veta var saker finns och vad som händer härnäst. Det gör dig bra på att planera, hålla koll på detaljer och skapa system som andra har nytta av.

Baksidan kan vara att du tycker att det är stressande när planer ändras eller när andra inte delar dina krav. Delade hushåll och öppna kontorslandskap kan bli ett test.

Låg ordningsamhet

Du är bekväm med lite stök och behöver inte ha allt planerat i förväg. Du anpassar dig ofta lätt och kan arbeta i miljöer som skulle göra andra galna.

Risken är att du tappar bort saker, glömmer möten eller lägger tid på att leta efter det du behöver. Många med låga poäng löser det med några enkla system för det som verkligen är viktigt.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Den som får höga poäng hanterar ofta dokumentation, logistik och kvalitetskontroll väl. Den som får låga poäng kan passa bättre i roller med improvisation och täta förändringar.
• Hemma: Skillnader i ordningsamhet är en klassisk källa till friktion mellan rumskamrater och partner. Det hjälper ofta att komma överens om några gemensamma ytor som ska vara städade och låta resten vara.
• I studierna: God struktur på anteckningar och deadlines gör det lättare att ha koll, men det ersätter inte själva arbetet.
• Resor och fritid: Vissa vill ha en detaljerad plan för varje dag, andra vill hellre se vad som händer. Inget av det är fel.

Kan ordningsamhet förändras?

Personligheten är ganska stabil, men inte oföränderlig. En stor metaanalys från 2006 av 92 urval följde människor över tid och fann att samvetsgrannhet tenderar att öka genom vuxenlivet, särskilt mellan 20 och 40 års ålder.

Många blir därför något mer ordningsamma med åren, ofta när de får jobb, hem och familj som kräver mer struktur.

Om du vill ha mer ordning i livet utan att ändra på vem du är, är det oftast effektivare att bygga enkla system än att förlita sig på viljestyrka:

• Ge de viktigaste sakerna en fast plats, som nycklar, plånbok och dokument.
• Använd en enda kalender i stället för flera.
• Städa några minuter vid en fast tid varje dag i stället för i stora omgångar.
• Minska antalet saker som måste hållas i ordning.

Vanliga frågor

Är ordningsamma människor mer framgångsrika?

Inte nödvändigtvis. Ordningsamhet är en del av samvetsgrannhet, och det är det breda draget som oftast hänger ihop med framgång i skolan och arbetslivet. Du kan vara stökig och ändå vara flitig och pålitlig.

Är en stökig person lat?

Nej. Ordningsamhet handlar om behovet av struktur, inte om ansträngning. Hur hårt du arbetar mäts i en annan facett, prestationssträvan.

Är låg ordningsamhet ett tecken på adhd?

Inte i sig. Många är stökiga utan att ha adhd. En Big Five-poäng kan inte säga något om diagnoser. Om du har svårt med uppmärksamhet och organisering på ett sätt som orsakar stora problem kan en läkare eller psykolog göra en bedömning.

Hur mäts ordningsamhet i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För ordningsamhet handlar de om att tycka om att städa upp, ofta glömma att lägga tillbaka saker på sin plats, lämna sitt rum i en enda röra och lämna sina saker liggande överallt. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Ordningsamhet är bara en av sex facetter av samvetsgrannhet. Du kan vara mycket ordningsam och ändå få låga poäng på prestationssträvan eller försiktighet.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Gosling, S. D., Ko, S. J., Mannarelli, T. & Morris, M. E. (2002). A room with a cue: Personality judgments based on offices and bedrooms. Journal of Personality and Social Psychology, 82(3), 379–398.
• Vohs, K. D., Redden, J. P. & Rahinel, R. (2013). Physical order produces healthy choices, generosity, and conventionality, whereas disorder produces creativity. Psychological Science, 24(9), 1860–1867.
• Manzi, A., Durmysheva, Y., Pinegar, S. K., Rogers, A. & Ramos, J. (2019). Workspace disorder does not influence creativity and executive functions. Frontiers in Psychology, 9, 2662.
• Saxbe, D. E. & Repetti, R. (2010). No place like home: Home tours correlate with daily patterns of mood and cortisol. Personality and Social Psychology Bulletin, 36(1), 71–81.
• Samuel, D. B. & Widiger, T. A. (2011). Conscientiousness and obsessive-compulsive personality disorder. Personality Disorders: Theory, Research, and Treatment, 2(3), 161–174.
• Roberts, B. W., Walton, K. E. & Viechtbauer, W. (2006). Patterns of mean-level change in personality traits across the life course: A meta-analysis of longitudinal studies. Psychological Bulletin, 132(1), 1–25.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.