Samvetsgrannhet

Samvetsgrannhet handlar om hur vi kontrollerar, reglerar och styr våra impulser.

Impulser är inte dåliga i sig; ibland kräver tidspress ett snabbt beslut, och att följa sin första impuls kan då vara ett effektivt sätt att agera. När det handlar om lek snarare än arbete kan det dessutom vara roligt att handla spontant och impulsivt. Impulsiva personer kan av andra uppfattas som färgstarka, roliga att umgås med och lite galna.

Att handla på impuls kan ändå leda till problem på flera sätt. Vissa impulser är antisociala. Okontrollerade antisociala handlingar skadar inte bara andra i samhället, utan kan också leda till vedergällning mot den som utför dem. Ett annat problem med impulsiva handlingar är att de ofta ger en omedelbar belöning men oönskade konsekvenser på lång sikt. Exempel är ett överdrivet umgängesliv som leder till att man får sparken, en förolämpning som får en viktig relation att gå sönder, eller droger som ger njutning för stunden men till slut förstör hälsan.

Impulsivt beteende minskar en persons effektivitet på betydande sätt, även när det inte är allvarligt destruktivt. Den som handlar impulsivt hinner inte överväga andra handlingsalternativ, varav några hade varit klokare än det impulsiva valet. Impulsivitet gör också att man tappar fokus i projekt som kräver organiserade steg eller faser i en viss ordning. En impulsiv persons prestationer blir därför små, spridda och ojämna.

Ett kännetecken på intelligens, och det som kanske skiljer människan från tidigare livsformer, är förmågan att tänka på framtida konsekvenser innan man handlar på en impuls. Intelligent handlande innebär att överväga långsiktiga mål, organisera och planera vägen dit och hålla fast vid sina mål trots kortvariga impulser som drar åt annat håll. Tanken att intelligens innefattar impulskontroll fångas väl av ordet förtänksamhet, en alternativ benämning på domänen samvetsgrannhet. Att vara förtänksam innebär att vara både klok och försiktig.

Personer som får höga poäng på samvetsgrannhet uppfattas faktiskt av andra som intelligenta. Fördelarna med hög samvetsgrannhet är uppenbara. Samvetsgranna personer undviker problem och når stor framgång genom målmedveten planering och uthållighet. De ses också av andra som intelligenta och pålitliga. På minussidan kan de vara tvångsmässiga perfektionister och arbetsnarkomaner. Extremt samvetsgranna personer kan dessutom uppfattas som stela och tråkiga.

Personer med låg samvetsgrannhet kan kritiseras för att vara opålitliga, sakna ambition och inte hålla sig inom ramarna, men de får uppleva många kortvariga nöjen och kommer aldrig att kallas stela.

Självtillit

Självtillit beskriver tilltron till den egna förmågan att få saker gjorda. De som får höga poäng tror att de har den intelligens (det sunda förnuft), den drivkraft och den självkontroll som krävs för att lyckas. De som får låga poäng känner sig inte handlingskraftiga och kan ha en känsla av att de inte har kontroll över sina liv.

Ordningsamhet

Personer med höga poäng på ordningsamhet är välorganiserade. De vill leva efter rutiner och scheman. De skriver listor och gör upp planer. De som får låga poäng är ofta oorganiserade och spridda.

Pliktkänsla

Denna skala speglar hur stark en persons känsla av plikt och skyldighet är. De som får höga poäng på skalan har en stark känsla av moralisk förpliktelse. De som får låga poäng upplever avtal, regler och bestämmelser som alltför begränsande. De ses lätt som opålitliga eller rentav ansvarslösa.

Prestationssträvan

Personer som får höga poäng på denna skala anstränger sig hårt för att nå excellens. Deras drivkraft att bli erkända som framgångsrika håller dem på rätt spår mot högt ställda mål. De har ofta en stark känsla av riktning i livet, men extremt höga poäng kan tyda på att man är alltför ensidig och besatt av sitt arbete. De som får låga poäng nöjer sig med att klara sig med minsta möjliga ansträngning och kan uppfattas som lata av andra.

Självdisciplin

Självdisciplin, det många kallar viljestyrka, är förmågan att hålla ut med svåra eller obehagliga uppgifter tills de är klara. Personer med hög självdisciplin kan övervinna motståndet mot att sätta igång och hålla kursen trots distraktioner. De med låg självdisciplin skjuter upp saker och har svårt att fullfölja, och misslyckas ofta med att slutföra uppgifter, även sådana de verkligen vill få klara.

Försiktighet

Försiktighet beskriver benägenheten att tänka igenom olika möjligheter innan man handlar. De som får höga poäng på försiktighet tar god tid på sig när de fattar beslut. De som får låga poäng säger eller gör ofta det första som faller dem in, utan att överväga alternativen och deras sannolika konsekvenser.