Prestationssträvan: vad driver ambitionen, och när går den för långt?

Två studenter får samma uppgift. Den ena läser instruktionen, räknar ut vad som krävs för godkänt och tillbringar resten av veckan med vänner.

Den andra läser extra litteratur, skriver om inledningen fyra gånger och lämnar in något som går långt utöver det som efterfrågades. Inte för att någon krävde det, utan för att "tillräckligt bra" helt enkelt inte känns tillräckligt bra.

De flesta av oss känner människor från båda lägren. Kanske känner du igen dig själv i någon av dem.

Var kommer den här drivkraften ifrån, lönar den sig, och när blir ambitionen något som sliter ut dig?

Psykologer kallar denna tendens prestationssträvan. I Big Five-modellen är den en av sex facetter av samvetsgrannhet. Facetten beskriver hur hårt du arbetar mot mål, och hur högt du sätter ribban för dig själv.

Vad betyder prestationssträvan?

Prestationssträvan handlar om driv och ambition: viljan att göra bra ifrån sig, nå mål och leverera mer än vad som förväntas.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du arbetar hårt, ofta hårdare än du behöver.
• Du sätter höga mål för dig själv.
• Du tycker att det är otillfredsställande att bara göra det nödvändigaste.
• Du har ofta en tydlig känsla för riktningen i livet.
• Du kan ha svårt att slappna av när något är ogjort.

Prestationssträvan är inte samma sak som att tävla med andra. Du kan vara mycket ambitiös för din egen del utan att bry dig särskilt om att slå andra.

Det avgörande är inte hur mycket du uppnår, utan hur starkt du drivs att göra ditt bästa.

Lönar sig ambition? Sjuttio års data

En av de mest imponerande studierna av ambition använde data från ett projekt som psykologen Lewis Terman startade på 1920-talet. Han följde en grupp särskilt begåvade barn genom hela deras liv.

År 2012 använde två forskare dessa data för att studera 717 av dessa personer under sju decennier. De ville veta var ambitionen kommer ifrån och vad den leder till.

Ambition förutsades av samvetsgrannhet, extraversion, neuroticism och intelligens, liksom av att ha föräldrar med mer prestigefyllda yrken. Ambitiösa personer skaffade sig i sin tur mer utbildning, mer prestigefyllda jobb och högre inkomster. Ambitionen påverkade däremot inte hur länge de levde.

Tänk på att alla i studien var mycket begåvade. Det gör resultatet ännu mer intressant: även bland personer med samma höga begåvningsnivå gjorde ambitionen skillnad.

Är grit bara samvetsgrannhet i ny kostym?

År 2007 lanserade psykologen Angela Duckworth och hennes kollegor begreppet grit: uthållighet och passion för långsiktiga mål. Idén fick snabbt fäste i skolor och på arbetsplatser.

Den ursprungliga studien fann att grit förutsade framgång i flera olika sammanhang, bland annat utbildningsnivå hos vuxna, betyg hos studenter vid ett elituniversitet, vilka kadetter som stannade kvar vid militärakademin West Point och hur långt barn kom i en nationell stavningstävling. Grit hade inget samband med högre IQ, men ett starkt samband med samvetsgrannhet.

Tio år senare slog en stor metaanalys samman 88 urval med nästan 67 000 personer. Slutsatsen var mer nykter. Grit hade bara ett måttligt samband med prestation, och samvarierade så starkt med samvetsgrannhet att det var oklart om det verkligen var något nytt.

Den del av grit som handlar om uthållighet och ansträngning var den mest användbara, och den ligger mycket nära det som prestationssträvan och självdisciplin mäter. Författarna varnade också för att program för att öka grit kanske bara har svaga effekter på prestationen.

Lärdomen är inte att uthållighet är oviktigt. Den är att det gamla, väluppmätta draget samvetsgrannhet redan fångar mycket av det som fick grit att verka så lovande.

Prestationssträvan är inte samma sak som arbetsnarkomani

Att arbeta hårt och att vara beroende av arbete är två olika saker.

En metaanalys från 2016 undersökte vad arbetsnarkomani hänger ihop med. Arbetsnarkomani hade samband med perfektionism och den så kallade typ A-personligheten, som präglas av otålighet och en ständig känsla av tidspress. Men den hade i allmänhet inget samband med samvetsgrannhet.

Samtidigt hängde arbetsnarkomani ihop med många negativa följder: utbrändhet, stress på jobbet, konflikter mellan arbete och privatliv samt sämre fysisk och psykisk hälsa. Forskarna drog slutsatsen att arbetsnarkomani bäst förstås som ett beroende av arbete.

Höga poäng på prestationssträvan betyder med andra ord inte att du är arbetsnarkoman. Prestationssträvan handlar om drivkraft mot mål. Arbetsnarkomani handlar om att inte kunna sluta, även när det skadar dig.

Prestationssträvan bör också skiljas från självdisciplin. Prestationssträvan handlar om hur mycket du vill åstadkomma. Självdisciplin handlar om huruvida du lyckas komma igång och slutföra det du har planerat. Många är mycket ambitiösa men kämpar med att skjuta upp saker.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Hög prestationssträvan

Du är driven, målinriktad och villig att lägga ner mycket arbete. Det lönar sig ofta i utbildning och arbetsliv, och andra ser dig som någon som levererar.

Baksidan kan vara att du har svårt att känna dig nöjd, sätter ribban så högt att det blir en påfrestning eller låter arbetet tränga undan vila och relationer. Att vara medveten om när "tillräckligt bra" faktiskt är tillräckligt bra kan skydda dig.

Låg prestationssträvan

Du känner inget starkt behov av att utmärka dig, och du nöjer dig med att göra det som behövs. Det kan ge dig mer utrymme för fritid, relationer och annat som är viktigt för dig.

Låga poäng betyder inte att du är lat eller saknar förmåga. Många med låga poäng lägger helt enkelt sin energi på annat än prestation. Risken är att andra underskattar dig, eller att du går miste om möjligheter som kräver en extra insats.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Den som får höga poäng tar ofta på sig extra ansvar och klättrar snabbare, men riskerar också att arbeta för mycket. Den som får låga poäng skyddar ofta sin fritid bättre.
• I skolan: Prestationssträvan gör det lättare att lägga in de extra timmarna före en tenta. Självdisciplinen avgör om de timmarna faktiskt används väl.
• I relationer: Skillnader i ambition kan skapa friktion, till exempel om den ena partnern arbetar varje kväll och den andra vill ha mer tid tillsammans.
• På fritiden: Den som får höga poäng gör ofta hobbyer till projekt med mål och träningsplaner. Den som får låga poäng gör oftare saker bara för att det är roligt.

Kan prestationssträvan förändras?

Personligheten är ganska stabil, men inte oföränderlig. I en studie från 2015 följde forskare människor under 16 veckor. De som ville öka ett visst Big Five-drag tenderade att förändras i den riktningen, både i hur de beskrev sig själva och i sitt dagliga beteende.

En av metoderna som forskarna prövade fungerade särskilt bra: att träna deltagarna i att göra konkreta "om–så"-planer, som "Om jag kommer hem före fem, så arbetar jag med projektet i en halvtimme."

Om du vill bli mer driven hjälper det ofta att välja mål som verkligen betyder något för dig och dela upp dem i konkreta steg. Om du får mycket höga poäng och känner att det sliter på dig kan arbetet vara det omvända: att sätta gränser, prioritera vila och acceptera att allt inte behöver vara perfekt.

Om arbetet fyller ditt liv i så hög grad att du upplever utmattning, sömnproblem eller nedstämdhet kan det vara värt att prata med din läkare eller en psykolog. En Big Five-poäng är ingen diagnos.

Vanliga frågor

Är hög prestationssträvan samma sak som perfektionism?

Nej. Prestationssträvan handlar om att arbeta hårt mot mål. Perfektionism innebär att kräva felfrihet och vara hård mot sig själv när man inte når ända fram. De två kan förekomma tillsammans, men många ambitiösa människor är inte perfektionister.

Är låga poäng samma sak som att vara lat?

Nej. Facetten mäter hur starkt du drivs att utmärka dig, inte hur mycket du är värd eller hur kapabel du är. Många med låga poäng arbetar stadigt och bra, men utan ett behov av att göra mer än vad som krävs.

Blir man lyckligare av ambition?

Forskningen ovan visar att ambition hänger ihop med utbildning, yrkesstatus och inkomst. Det betyder inte automatiskt ett bättre liv. Arbetsnarkomani hänger till exempel ihop med sämre hälsa och fler konflikter mellan arbete och privatliv.

Hur mäts prestationssträvan i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För prestationssträvan handlar de om att arbeta hårt, göra mer än vad som förväntas av en, bara göra så mycket som man måste och lägga lite tid och kraft på sitt arbete. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Prestationssträvan är bara en av sex facetter av samvetsgrannhet. Du kan vara mycket ambitiös och ändå få låga poäng på ordningsamhet eller försiktighet.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Judge, T. A. & Kammeyer-Mueller, J. D. (2012). On the value of aiming high: The causes and consequences of ambition. Journal of Applied Psychology, 97(4), 758–775.
• Duckworth, A. L., Peterson, C., Matthews, M. D. & Kelly, D. R. (2007). Grit: Perseverance and passion for long-term goals. Journal of Personality and Social Psychology, 92(6), 1087–1101.
• Credé, M., Tynan, M. C. & Harms, P. D. (2017). Much ado about grit: A meta-analytic synthesis of the grit literature. Journal of Personality and Social Psychology, 113(3), 492–511.
• Clark, M. A., Michel, J. S., Zhdanova, L., Pui, S. Y. & Baltes, B. B. (2016). All work and no play? A meta-analytic examination of the correlates and outcomes of workaholism. Journal of Management, 42(7), 1836–1873.
• Hudson, N. W. & Fraley, R. C. (2015). Volitional personality trait change: Can people choose to change their personality traits? Journal of Personality and Social Psychology, 109(3), 490–507.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.