Självtillit: varför tror vissa att de ska klara det?

Två kollegor får samma nya uppdrag. Ingen av dem har gjort något riktigt liknande förut.

Den första tänker: "Det här löser jag." Den andra tänker: "Det här klarar jag nog inte." De har samma utbildning och samma deadline, ändå sätter den ena igång direkt medan den andra skjuter upp det gång på gång.

Varför går vissa in i en utmaning med förväntningen att de ska klara den, medan andra räknar med att misslyckas innan de ens har börjat?

Psykologer kallar denna förväntan self-efficacy, och i Big Five-testet heter facetten självtillit. I Big Five-modellen är den en av sex facetter av samvetsgrannhet. Facetten beskriver hur kapabel du känner dig att få saker gjorda.

Vad betyder självtillit?

Självtillit är din tro på att du kan utföra det en uppgift kräver. Det handlar inte om hur skicklig du faktiskt är, utan om hur skicklig du tror att du är när det gäller.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du känner oftast att du vet hur man får saker gjorda.
• Du litar på att du hittar en väg, även när en uppgift är ny.
• Du hanterar praktiska problem utan större krångel.
• Motgångar känns som problem att lösa snarare än bevis på att du inte duger.
• Andra kommer ofta till dig när något behöver ordnas.

Självtillit är inte samma sak som arrogans eller ett stort ego. Du kan vara blygsam, tystlåten och självkritisk och ändå ha en lugn tilltro till att du klarar jobbet.

Det avgörande är inte om du tycker att du är bättre än andra, utan om du tror att du kan hantera det som ligger framför dig.

Bandura: tron avgör om vi ens försöker

Begreppet kommer från psykologen Albert Bandura. I en klassisk artikel från 1977 hävdade han att våra förväntningar på vår egen förmåga formar tre saker: om vi överhuvudtaget börjar, hur mycket kraft vi lägger ner och hur länge vi håller ut när vi stöter på hinder.

Bandura beskrev också var dessa förväntningar kommer ifrån. Han nämnde fyra källor:

• Dina egna framgångar. Att du har klarat något liknande förut.
• Att se andra. Att se någon som liknar dig klara det.
• Uppmuntran. Att andra säger till dig att du kan.
• Kroppens signaler. Hur du tolkar din egen spänning, puls och nervositet.

Enligt Bandura är den första källan den starkaste. Erfarenheter du själv har haft väger tyngre än något andra säger till dig.

Presterar man bättre om man tror på sig själv?

Det är lockande att tro det. En stor metaanalys från 1998 slog samman 114 studier med mer än 21 000 deltagare och fann ett tydligt samband mellan självtillit och arbetsprestation (en korrelation på 0,38). Sambandets styrka varierade med hur komplex uppgiften var och om studien gjordes i ett laboratorium eller på en verklig arbetsplats.

Men en korrelation säger inte åt vilket håll pilen pekar. Presterar människor bra för att de tror på sig själva, eller tror de på sig själva för att de har presterat bra?

En metaanalys från 2013 undersökte detta genom att följa samma personer över tid. Svaret var överraskande. Tidigare prestation förutsade tydligt senare självtillit. Effekten åt andra hållet, från självtillit till senare prestation, var svag, och den försvann nästan helt när forskarna tog hänsyn till att människor i allmänhet blir bättre med övning.

Författarna drog slutsatsen att självtillit främst är en produkt av tidigare prestationer, snarare än den viktigaste drivkraften bakom framtida prestationer. Det stämmer väl med Banduras egen idé att erfarenheter av att klara saker är den viktigaste källan.

Kan man vara för säker på sig själv?

Ett par experiment från 2002 tydde på att självförtroende också kan ha en baksida. Studenter spelade ett analytiskt logikspel. I den första studien manipulerade forskarna självtilliten hos ungefär hälften av deltagarna, och manipulationen hängde ihop med sämre prestation i nästa omgång.

I den andra studien rapporterade studenterna sin självtillit mellan spelen. Högre självtillit ledde till övermod, vilket gjorde logiska fel mer sannolika. Att känna att man redan har läget under kontroll kan med andra ord göra en lite mindre noggrann.

Det var små laboratoriestudier med en specifik uppgift, och Bandura själv ifrågasatte hur de skulle tolkas, så de ska inte dras för långt. Men de är en nyttig påminnelse om att en måttlig dos tvivel kan få dig att kontrollera ditt arbete en gång till.

Självtillit är inte samma sak som självkänsla

Det här är lätt att blanda ihop.

Självkänsla handlar om hur du värderar dig själv som person. Självtillit handlar om huruvida du tror att du kan göra saker. Du kan tycka bra om dig själv och ändå tvivla på att du klarar uppkörningen, eller känna dig mycket kapabel på jobbet men ha en skör känsla av eget värde.

Med det sagt hänger de två ihop. En studie från 2002 fann att självkänsla, allmän självtillit, en känsla av kontroll över det egna livet och emotionell stabilitet var så starkt sammankopplade att de kunde ses som tecken på en gemensam underliggande egenskap. Det är därför låg självtillit ofta går hand i hand med högre poäng på neuroticism.

Självtillit skiljer sig också från prestationssträvan. Prestationssträvan handlar om hur mycket du vill åstadkomma. Självtillit handlar om huruvida du tror att du kan. Någon kan vara mycket ambitiös och ändå plågas av tvivel.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Hög självtillit

Du känner dig i allmänhet kompetent och har kontroll över dina uppgifter. Det gör det lättare att komma igång, ta på dig nytt ansvar och hålla ut när något går snett.

Risken, som forskningen ovan antyder, är att du ibland underskattar hur svår en uppgift är. Att planera in lite extra tid och be om återkoppling kan skydda dig mot övermod.

Låg självtillit

Du tvivlar oftare på att du ska klara det, särskilt med nya eller obekanta uppgifter. Det kan få dig att tveka, lämna över uppgifter till andra eller förbereda dig betydligt mer än du behöver.

Låga poäng betyder inte att du är mindre kapabel. Många som får låga poäng klarar sig bra när de väl kommer igång. Tvivel kan också göra dig noggrann och öppen för råd.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Hög självtillit gör det lättare att anmäla sig frivilligt till nya projekt. Låg självtillit kan innebära att du håller dig tillbaka även när du är väl kvalificerad.
• I skolan och studierna: Tron på att du kan bemästra ett ämne gör det lättare att ta sig igenom svårt material. Bra betyg bygger också upp den tron över tid.
• För hälsan: Att tro att du kan hålla fast vid träning eller en kostomläggning gör det mer sannolikt att du överhuvudtaget försöker.
• I relationer: Personer med låg självtillit kan överlåta praktiska beslut åt en partner, vilket kan skapa en ojämn arbetsfördelning.

Kan självtillit förändras?

Ja, och det här är en av de facetter där forskningen ger de mest konkreta råden. Om självtillit främst växer fram ur erfarenheter av att klara saker, är vägen till mer självtillit att skapa sådana erfarenheter.

• Dela upp stora uppgifter i mindre steg där du faktiskt kan se att du lyckas.
• Håll koll på vad du har klarat av, inte bara på vad som återstår.
• Hitta förebilder som liknar dig. Att se någon med liknande bakgrund klara något kan sänka tröskeln.
• Tolka din nervositet annorlunda. Hjärtklappning före en presentation betyder inte att du kommer att misslyckas; det betyder att situationen är viktig för dig.

Du kan läsa mer om praktiska strategier i vår artikel om att förstå och stärka självtilliten.

Om en ihållande känsla av att inte klara någonting kommer tillsammans med nedstämdhet, hopplöshet eller utmattning kan det vara värt att prata med din läkare eller en psykolog. En Big Five-poäng är ingen diagnos.

Vanliga frågor

Är självtillit samma sak som självförtroende?

Nära, men inte riktigt. Självförtroende används ofta om social säkerhet och hur man uppfattas. Självtillit handlar specifikt om att tro att man kan göra det en uppgift kräver.

Kan jag ha hög självtillit på ett område och låg på ett annat?

Ja. Bandura såg självtillit som något som kan variera mellan olika områden. Du kan känna dig mycket kapabel på jobbet och osäker i köket. Big Five-facetten mäter en mer allmän tendens över olika situationer.

Är det dåligt att ha låg självtillit?

Inte nödvändigtvis. Forskningen tyder på att lite tvivel kan göra dig mer noggrann. Det blir främst ett problem om det hindrar dig från att pröva saker du faktiskt skulle klara.

Hur mäts självtillit i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För självtillit handlar de om att fullfölja sina uppgifter framgångsrikt, vara bäst på det man gör, handskas smidigt med uppgifter och veta hur man får saker gjorda. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Självtillit är bara en av sex facetter av samvetsgrannhet. Du kan ha hög självtillit och ändå få låga poäng på ordningsamhet eller självdisciplin.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. Psychological Review, 84(2), 191–215.
• Stajkovic, A. D. & Luthans, F. (1998). Self-efficacy and work-related performance: A meta-analysis. Psychological Bulletin, 124(2), 240–261.
• Sitzmann, T. & Yeo, G. (2013). A meta-analytic investigation of the within-person self-efficacy domain: Is self-efficacy a product of past performance or a driver of future performance? Personnel Psychology, 66(3), 531–568.
• Vancouver, J. B., Thompson, C. M., Tischner, E. C. & Putka, D. J. (2002). Two studies examining the negative effect of self-efficacy on performance. Journal of Applied Psychology, 87(3), 506–516.
• Judge, T. A., Erez, A., Bono, J. E. & Thoresen, C. J. (2002). Are measures of self-esteem, neuroticism, locus of control, and generalized self-efficacy indicators of a common core construct? Journal of Personality and Social Psychology, 83(3), 693–710.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.