Samarbete: varför undviker vissa konflikter till varje pris?

Vid familjemiddagen fäller någon en kommentar om politik. En person vid bordet byter genast samtalsämne. En annan låter det passera, trots att hen inte håller med. En tredje lutar sig fram och ser tydligt fram emot diskussionen.

Vissa sväljer hellre sin irritation än riskerar ett gräl. Andra tycker att en ordentlig dispyt rensar luften.

Varför reagerar vi så olika på konflikter?

En del av svaret ligger i det som Big Five kallar samarbete. Det är en av sex facetter av tillmötesgående, och den beskriver hur starkt du undviker konfrontation, och hur osannolikt det är att du skriker, förolämpar eller hämnas när du inte håller med någon.

Vad betyder samarbete?

Namnet kan låta som att det handlar om lagarbete. I Big Five handlar facetten främst om hur du hanterar oenighet och ilska mot andra. I den ursprungliga NEO-modellen kallas den compliance, ungefär följsamhet.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du ogillar gräl och försöker lugna ner situationen.
• Du höjer sällan rösten eller förolämpar någon, inte ens när du är arg.
• Du låter saker vara hellre än att ge igen.
• Du är villig att kompromissa, ibland på bekostnad av dina egna önskemål.

Den som får låga poäng är mer bekväm med konfrontation. De kan njuta av en het debatt, säga precis vad de tycker och driva på för att få som de vill.

Det avgörande är inte om du blir arg, utan vad du gör med ilskan när du är i konflikt med någon.

Alla föredrar förhandling, men inte lika mycket

William Graziano och hans kollegor bad 263 studenter att bedöma olika sätt att lösa konflikter i fem typer av relationer.

Både de med höga och låga poäng på tillmötesgående var överens om att förhandling och att dra sig tillbaka var bättre val än maktstrategier, som hot eller påtryckningar. Men de med låg grad av tillmötesgående bedömde maktstrategier som ett bättre alternativ än de med hög grad av tillmötesgående gjorde.

I en andra studie filmade forskarna par som tillsammans skulle lösa konfliktproblem. Tillmötesgående hängde ihop med hur konflikterna utspelade sig, tillsammans med kön och vem partnern var.

Tillmötesgående formar vardagens konflikter

Lauri Jensen-Campbell och William Graziano följde unga människor genom två veckors dagboksanteckningar om verkliga konflikter i vardagen.

Av Big Five-dragen var tillmötesgående det som tydligast hängde ihop med hur människor reagerade på konflikter. De som använde destruktiva strategier i konflikter bedömdes som mindre välanpassade av lärare som kände dem.

En senare studie av skolbarn fann samma mönster. Par av barn med hög grad av tillmötesgående hade mer harmoniska och konstruktiva konflikter, enligt observatörer.

Att kortsluta aggressionen

Varför slår vissa inte tillbaka ens när de blir provocerade?

Brian Meier, Michael Robinson och Benjamin Wilkowski exponerade deltagare för signaler som har med aggression att göra. Sådana signaler, till exempel våldsamma medier, kan öka både fientliga tankar och aggressivt beteende.

Det hände här också, men bara för dem med låg grad av tillmötesgående. I en andra studie aktiverade aggressionsrelaterade signaler i stället prosociala tankar hos de mest tillmötesgående deltagarna.

Forskarna föreslog att tillmötesgående personer kanske "kortsluter" vägen från provokation till aggression genom att automatiskt gripa efter vänligare tankar. Studien mätte tillmötesgående som helhet, inte specifikt samarbetsfacetten, men den beskriver en mekanism som passar facetten väl.

Kommer snälla människor sist?

En vanlig föreställning är att de som undviker konflikter förlorar på jobbet.

Timothy Judge, Beth Livingston och Charlice Hurst fann i fyra studier att mer tillmötesgående personer tjänade mindre, och att sambandet var mer negativt för män än för kvinnor. De mätte tillmötesgående som helhet, inte samarbetsfacetten. Ett experiment tydde på att tillmötesgående män kan möta motreaktioner eftersom de bryter mot förväntningarna på hur män "ska" bete sig.

Men att vara otillmötesgående är inte heller någon genväg till makt. En långtidsstudie som vi har skrivit om fann att otillmötesgående personer inte avancerade längre i organisationer än andra. Läs mer i Får otrevliga människor lättare makt på jobbet?

Samarbete är inte samma sak som låg ilska

Det är lätt att blanda ihop samarbete med ilska, en facett av neuroticism.

Ilska handlar om hur lätt du känner irritation och vrede. Samarbete handlar om hur du agerar på den. Du kan bli arg snabbt och ändå bita dig i tungan. Du kan också sällan känna dig arg, men vara kall och konfrontativ när något är viktigt för dig.

Samarbete skiljer sig också från självhävdelse. Självhävdelse handlar om att ta ledningen och säga ifrån. Du kan stå fast vid din ståndpunkt utan att skrika åt eller förolämpa någon. Många som får höga poäng på både självhävdelse och samarbete är bra på att hantera konflikter just för att de säger vad de menar utan att gå till angrepp.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Högt samarbete

Du undviker konflikter och är bra på att lugna ner situationer. Folk tycker att det är behagligt att arbeta och leva med dig, och du orsakar sällan onödigt drama.

Risken är att du undviker konflikter som borde tas, sväljer för mycket och låter andra bestämma. Med tiden kan outtalade meningsskiljaktigheter växa.

Lågt samarbete

Du är bekväm med konfrontation och säger vad du tycker. Det kan vara värdefullt när något behöver ifrågasättas, och i förhandlingar där du måste stå upp för dig själv.

Risken är att konflikter trappas upp mer än nödvändigt och att relationer tar skada. I Grazianos forskning bedömde även de med låg grad av tillmötesgående förhandling som ett bättre val än maktstrategier.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Den som får höga poäng skapar bra arbetsmiljöer, men kan behöva öva på att ta upp problem tidigt. Den som får låga poäng kan driva igenom viktiga förändringar, men bör vara medveten om hur hen uppfattas.
• I relationer: Par där båda undviker konflikter kan få många outtalade problem. Par där båda är konfrontativa kan gräla ofta. Det avgörande är ofta hur konflikter löses, inte om de uppstår.
• I familjen: Den som får höga poäng blir ofta fredsmäklaren. Det kan vara värdefullt, men också tröttsamt om du alltid bär ansvaret för att hålla sämjan.
• På nätet: Kommentarsfält belönar konfrontation. Den som får låga poäng kan lätt dras in i gräl, medan den som får höga poäng ofta håller sig undan.

Kan samarbete förändras?

Personligheten är ganska stabil, men hur du hanterar konflikter går att lära sig. En stor metaanalys av Brent Roberts och kollegor, med 92 urval, fann att den genomsnittliga nivån av tillmötesgående förändrades först i hög ålder, så du ska inte räkna med att den ändras av sig själv på några år.

Den goda nyheten är att konfliktbeteende är en färdighet, inte bara ett drag. Några saker som hjälper oavsett dina poäng:

• Skilj sakfrågan från personen: kritisera det som gjordes, inte vem någon är.
• Ta en paus när du märker att du är på väg att säga något du kommer att ångra.
• Om du undviker konflikter, öva på att ta upp små meningsskiljaktigheter tidigt, innan de växer.
• Om du är konfrontativ, fråga dig om det är värt det för relationen att vinna diskussionen.

Vanliga frågor

Är det ohälsosamt att undvika konflikter?

Inte nödvändigtvis. Många konflikter är inte värda att ta. Men om du regelbundet sväljer saker som är viktiga för dig kan frustrationen byggas upp. Målet är att välja dina konflikter, inte att undvika alla.

Betyder lågt samarbete att jag är aggressiv?

Nej. Den som får låga poäng är mer villig att konfrontera och mindre villig att backa, men det är inte samma sak som våld eller ett aggressionsproblem. Om ilskan leder till situationer du ångrar kan det vara bra att prata med en läkare eller psykolog.

Kan jag vara både snäll och rak?

Ja. Rakhet handlar om att säga vad du menar, medan lågt samarbete handlar om att angripa, förolämpa eller ge igen. Du kan vara tydlig och ändå respektfull.

Hur mäts samarbete i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För samarbete är alla fyra omvända: de handlar om att älska ett bra slagsmål, skrika åt folk, förolämpa folk och ta revansch på andra. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Samarbete är bara en av sex facetter av tillmötesgående. Du kan undvika konflikter och ändå få låga poäng på tillit eller altruism.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Graziano, W. G., Jensen-Campbell, L. A. & Hair, E. C. (1996). Perceiving interpersonal conflict and reacting to it: The case for agreeableness. Journal of Personality and Social Psychology, 70(4), 820–835.
• Jensen-Campbell, L. A. & Graziano, W. G. (2001). Agreeableness as a moderator of interpersonal conflict. Journal of Personality, 69(2), 323–362.
• Jensen-Campbell, L. A., Gleason, K. A., Adams, R. & Malcolm, K. T. (2003). Interpersonal conflict, agreeableness, and personality development. Journal of Personality, 71(6), 1059–1086.
• Meier, B. P., Robinson, M. D. & Wilkowski, B. M. (2006). Turning the other cheek: Agreeableness and the regulation of aggression-related primes. Psychological Science, 17(2), 136–142.
• Judge, T. A., Livingston, B. A. & Hurst, C. (2012). Do nice guys—and gals—really finish last? The joint effects of sex and agreeableness on income. Journal of Personality and Social Psychology, 102(2), 390–407.
• Roberts, B. W., Walton, K. E. & Viechtbauer, W. (2006). Patterns of mean-level change in personality traits across the life course: A meta-analysis of longitudinal studies. Psychological Bulletin, 132(1), 1–25.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.