Självhävdelse: varför tar vissa ordet medan andra väntar på att bli tillfrågade?

Ett grupparbete drar igång. Innan någon riktigt har hunnit läsa uppgiften säger en person: "Okej, vi gör så här. Du tar den delen, jag skriver sammanfattningen."

De andra nickar. Några är lättade över att någon har tagit kommandot. En av dem hade en bättre idé, men hittade aldrig riktigt rätt tillfälle att säga den.

Varför kliver vissa naturligt fram, medan andra väntar på att bli tillfrågade, även när de har något att bidra med?

En del av förklaringen ligger i det som psykologer kallar självhävdelse. I Big Five-modellen är den en av sex facetter av extraversion. Facetten beskriver hur lätt du säger ifrån, tar kommandot och försöker styra vad en grupp gör.

Vad betyder självhävdelse?

I vardagligt tal betyder självhävdelse ofta att stå upp för sig själv utan att vara otrevlig. Inom personlighetspsykologin är betydelsen bredare: en tendens att ta socialt utrymme, leda och påverka andra.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du tar kommandot när en grupp behöver riktning.
• Du försöker leda andra, ofta utan att tänka på det.
• Du vill gärna ha kontroll över hur saker görs.
• Du tar ordet tidigt på möten och i diskussioner.
• Tystnad i en grupp får dig att vilja fylla den.

Den som får låga poäng låter oftast andra leda. Det betyder inte att de saknar åsikter, färdigheter eller självförtroende. De känner helt enkelt ingen stark dragning till att ta kontrollen.

Det avgörande är inte hur säker du är på dig själv, utan hur starkt du dras till att ta ledningen.

Extraversion är den mest konsekventa prediktorn för ledarskap

Vem blir ledaren? Personlighetsforskningen har undersökt detta länge.

En stor metaanalys från 2002 slog samman 222 korrelationer från 73 urval. Av Big Five-dragen hade extraversion det mest konsekventa sambandet med ledarskap, både med vem som framträdde som ledare i grupper och med hur effektiva ledarna bedömdes vara. Korrelationen var 0,31, en måttlig effekt med personlighetsforskningens mått.

Studien undersökte extraversion som helhet, inte specifikt självhävdelse. Men självhävdelse är den del av extraversion som mest direkt handlar om att ta kommandot, så det är en rimlig gissning att mycket av sambandet går via den.

Att ta kommandot får dig att verka kompetent, även när du inte är det

Varför får självhävdande människor så mycket inflytande? Ett av svaren är obekvämt.

I två studier av arbetsgrupper mätte forskare dominans som personlighetsdrag, en nära släkting till självhävdelse, och frågade gruppmedlemmar, utomstående observatörer och forskningspersonal hur kompetent varje person verkade. Personer med högre dominans bedömdes som mer kompetenta, även efter att forskarna hade kontrollerat för deras faktiska förmågor.

När forskarna räknade specifika beteenden fann de att dominanta personer oftare betedde sig på sätt som signalerar kompetens, och det fick i sin tur andra att se dem som kompetenta.

Lärdomen gäller åt båda håll. Om du får höga poäng kan ditt inflytande vara större än din sakkunskap. Om du får låga poäng kan din kunskap undervärderas bara för att du säger mindre.

Både för mycket och för lite kostar

Är mer självhävdelse alltid bättre för en ledare? Tydligen inte.

I en serie av tre studier fann forskare att personer som uppfattades ha antingen tydligt låg eller tydligt hög självhävdelse bedömdes som mindre effektiva ledare. För lite självhävdelse begränsade vad som blev gjort. För mycket skadade relationerna.

Forskarna fann också att det var vanligt att kollegor upplevde att ledare hade antingen för mycket eller för lite av den. Idealet ligger med andra ord någonstans i mitten, och många missar det åt det ena eller andra hållet.

Den självhävdande ledaren får inte alltid bäst resultat

En studie av pizzerior gav ytterligare en vändning.

Pizzerior med chefer som bedömdes som mycket extraverta gjorde större vinst när de anställda var passiva. När de anställda var proaktiva och kom med egna idéer vände mönstret: pizzerior med mindre extraverta chefer gick bättre. Ett laboratorieexperiment visade samma mönster.

Forskarnas förklaring var att extraverta chefer var mindre mottagliga för förslag från proaktiva anställda. Att ta ordet är användbart när ingen annan gör det. Det är mindre användbart när andra redan har bra idéer.

Självhävdelse är inte samma sak som aggressivitet

Det här är en viktig skillnad.

Självhävdelse handlar om att ta ledningen och göra din röst hörd. Den säger ingenting om huruvida du gör det vänligt eller hårt. Den delen fångas av tillmötesgående, och särskilt av facetten samarbete.

En person kan ha hög självhävdelse och hög grad av tillmötesgående: någon som tar kommandot, men lyssnar och behandlar andra väl. En annan kan ha hög självhävdelse och låg grad av tillmötesgående: någon som tar kommandot och knuffar undan andra. Den första upplevs ofta som en bra ledare, den andra som dominant.

Självhävdelse är inte heller samma sak som självförtroende. Att tro att du klarar av uppgifter fångas av facetten självtillit under samvetsgrannhet. Du kan vara mycket kompetent och veta om det, men ändå föredra att låta andra leda gruppen.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Hög självhävdelse

Du tar naturligt initiativ och är bekväm med att fatta beslut för en grupps räkning. Andra tittar ofta på dig när något behöver hända.

Baksidan kan vara att du dominerar diskussioner, bestämmer för snabbt eller missar idéerna från dem som är tystare.

Låg självhävdelse

Du låter hellre andra leda och bidrar gärna utan att ha ansvaret. Du lyssnar ofta mer än du pratar.

Det kan göra dig till en bra lagspelare och en uppmärksam lyssnare. Risken är att dina synpunkter och färdigheter inte uppmärksammas, helt enkelt för att du inte driver fram dem.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Den som får höga poäng hamnar ofta i ledarroller. Om du får låga poäng kan det hjälpa att förbereda en poäng före ett möte och säga den tidigt, innan diskussionen har satt sig.
• Som chef: Om du får höga poäng, fråga efter andras synpunkter innan du ger din egen. Pizzastudien tyder på att ditt team kan ha bättre idéer än de du hör.
• I relationer: Partner med mycket olika poäng kan hamna i ett mönster där den ena bestämmer och den andra anpassar sig. Det fungerar tills den tystare känner sig ohörd.
• I förhandlingar: Den som får höga poäng har oftast lättare att säga vad hen vill. Den som får låga poäng kan ha nytta av att i förväg bestämma vad hen vill ha och öva på att säga det.

Kan självhävdelse förändras?

Personligheten är ganska stabil, men den förändras.

I en stor långtidsstudie av vuxna, mätt med det frågeformulär som vårt tests facetter är utformade efter, ökade självhävdelsen från ungefär 30 till 60 års ålder.

Självhävdelse kan också övas upp som en färdighet. Du behöver inte bli någon som alltid tar kommandot, men du kan lära dig att säga ifrån när det spelar roll:

• Lägg märke till när du har något användbart att säga, och säg det innan tillfället har passerat.
• Kom ihåg att andra ofta tolkar det som kompetens när någon tar ordet, rättvist eller inte.
• Om du får höga poäng, öva på att ställa en fråga innan du ger ett svar.
• Använd ett tydligt, lugnt språk i stället för volym eller press.

Vanliga frågor

Är hög självhävdelse samma sak som att vara dominant och bestämmande?

Nej. Självhävdelse handlar om att ta ledningen. Om det uppfattas som bestämmande beror till stor del på hur hänsynsfull du är, vilket mäts under tillmötesgående.

Kan introverta vara bra ledare?

Ja. Sambandet mellan extraversion och ledarskap är verkligt, men måttligt, så det lämnar gott om utrymme för andra egenskaper. Pizzastudien tyder också på att mindre extraverta chefer kan få bättre resultat med proaktiva team.

Är låg självhävdelse samma sak som låg självkänsla?

Nej. Många med låg självhävdelse mår bra med sig själva. De föredrar bara att bidra på sätt som inte innebär att styra andra.

Hur mäts självhävdelse i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För självhävdelse handlar de om att ta kommandot, försöka leda andra, ta kontroll över situationen och vänta på att andra ska visa vägen. Det sista poängsätts omvänt. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Självhävdelse är bara en av sex facetter av extraversion. Du kan vara tystlåten på fester och ändå vara den som tar kommandot när något behöver bli gjort.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Judge, T. A., Bono, J. E., Ilies, R. & Gerhardt, M. W. (2002). Personality and leadership: A qualitative and quantitative review. Journal of Applied Psychology, 87(4), 765–780.
• Anderson, C. & Kilduff, G. J. (2009). Why do dominant personalities attain influence in face-to-face groups? The competence-signaling effects of trait dominance. Journal of Personality and Social Psychology, 96(2), 491–503.
• Ames, D. R. & Flynn, F. J. (2007). What breaks a leader: The curvilinear relation between assertiveness and leadership. Journal of Personality and Social Psychology, 92(2), 307–324.
• Grant, A. M., Gino, F. & Hofmann, D. A. (2011). Reversing the extraverted leadership advantage: The role of employee proactivity. Academy of Management Journal, 54(3), 528–550.
• Terracciano, A., McCrae, R. R., Brant, L. J. & Costa, P. T. (2005). Hierarchical linear modeling analyses of the NEO-PI-R scales in the Baltimore Longitudinal Study of Aging. Psychology and Aging, 20(3), 493–506.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.