Gladlynthet: varför är vissa människor helt enkelt gladare?

Det regnar, tåget är försenat och mötet drog över tiden. Din kollega skrattar bort det, hittar något roligt att säga om saken och är på gott humör till lunch.

Du är inte olycklig heller. Du känner bara inte samma lätthet, och du undrar ibland hur hon bär sig åt.

Varför verkar vissa bära på ett inbyggt gott humör, medan andra upplever glädje mer stillsamt eller mer sällan?

En del av förklaringen ligger i det som psykologer kallar gladlynthet. I Big Five-modellen är den en av sex facetter av extraversion. Facetten beskriver hur ofta du upplever positiva känslor som glädje, entusiasm och förtjusning, och hur lätt du visar dem.

Vad betyder gladlynthet?

Inom personlighetspsykologin handlar gladlynthet om positiva känslor: hur ofta du känner dem, hur starkt och hur mycket de färgar sättet du möter världen på. I vissa frågeformulär kallas samma facett positiva känslor.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du sprider glädje, och andra märker det.
• Du har ofta roligt, även i vardagliga situationer.
• Du älskar livet, även när det inte är perfekt.
• Du brukar se saker från den ljusa sidan.
• Du skrattar lätt och blir snabbt entusiastisk.

Den som får låga poäng upplever positiva känslor mer sällan eller mindre intensivt. Det betyder inte att de är olyckliga eller deprimerade. Många är tillfreds och nöjda, bara på ett lugnare och mer lågmält sätt.

Det avgörande är inte om ditt liv är bra, utan hur ofta glädje och entusiasm kommer upp till ytan.

Hur mycket av lyckan är personlighet?

Forskare har länge frågat sig hur mycket av vårt välbefinnande som kan förklaras av personlighet.

En stor översikt från 2008 fann att tidigare studier hade underskattat sambandet, delvis för att de klumpade ihop mycket olika mått. När forskarna matchade mått på personlighet och välbefinnande mer noggrant kunde personligheten förklara upp till 39 % av skillnaderna i välbefinnande mellan människor, och så mycket som 63 % när man korrigerade för mätfel.

En större metaanalys från 2020, med över 330 000 deltagare, bekräftade att neuroticism, extraversion och samvetsgrannhet var de viktigaste dragen för välbefinnande. Den fann också att enskilda facetter förutsade välbefinnande ungefär 20 % bättre än de breda dragen. Det är ett skäl till att det är meningsfullt att titta på gladlynthet för sig.

Det finns dock en nyans. En studie från 2000 fann att sambandet mellan extraversion och behagliga känslor var måttligt till starkt när människor beskrev sitt humör i allmänhet, men svagare när humöret mättes från stund till stund i vardagen. Hur glada vi säger att vi brukar vara och hur vi mår i varje enskild stund är inte riktigt samma sak.

Sitter lyckan i generna?

Om personligheten betyder så mycket, är lycka då ärftlig?

En metaanalys från 2015 gick igenom 30 tvilling- och familjestudier. Uppskattningarna varierade kraftigt, från 0 till 64 %. När studierna slogs samman kunde ungefär 36 % av skillnaderna i välbefinnande mellan människor tillskrivas generna. För livstillfredsställelse var siffran 32 %.

Det betyder att generna spelar en verklig roll, men att det mesta av variationen beror på annat: livsomständigheter, relationer, hälsa och de val vi gör. Gladlynthet kan delvis vara en gåva från temperamentet, men det är inget fastlagt öde.

Glada människor lyckas ofta, och inte bara tvärtom

Vi utgår ofta från att framgång gör människor glada. Forskningen tyder på att pilen också pekar åt andra hållet.

En stor översikt från 2005 kombinerade tvärsnittsstudier, longitudinella studier och experiment. Glada människor var mer framgångsrika på många områden, bland annat äktenskap, vänskap, inkomst, arbetsprestation och hälsa. Viktigt nog kom lyckan ofta före framgångarna, och författarna hävdade att positiva känslor kan bidra till att orsaka dem.

Studien handlade om lycka och positiva känslor i allmänhet, inte specifikt om facetten gladlynthet. Men den tyder på att människor som ofta känner glädje kan ha en fördel som går utöver själva det goda humöret.

Gladlynthet är inte samma sak som frånvaro av nedstämdhet

Det här är en viktig skillnad.

I Big Five hör positiva känslor till extraversion, medan negativa känslor som ängslan, sorg och ilska hör till neuroticism. Det innebär att låga poäng på gladlynthet inte är samma sak som höga poäng på nedstämdhet.

Du kan sällan känna dig nere och ändå inte känna dig särskilt entusiastisk. Och du kan vara benägen till nedstämdhet men ändå kunna skratta och känna djup glädje i goda stunder.

Gladlynthet är inte heller samma sak som optimism i snäv mening, alltså att förvänta sig att saker ska gå bra. Optimism handlar om förväntningar på framtiden, medan gladlynthet främst handlar om de känslor du känner nu.

En Big Five-poäng är ingen diagnos. Om du har känt dig nere eller tom länge, har tappat intresset för saker du brukade tycka om, eller om nedstämdheten begränsar din vardag, prata med din läkare eller en psykolog. Om du har tankar på självmord, sök hjälp omedelbart.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Hög gladlynthet

Du känner ofta glädje och entusiasm, och du visar det. Andra tycker ofta att ditt goda humör smittar, och du kan lyfta stämningen i en grupp.

Baksidan kan vara att du tonar ner problem som borde tas på allvar, eller att andra känner att du inte förstår när de har det tungt.

Låg gladlynthet

Du upplever positiva känslor mer stillsamt eller mer sällan. Du brister mer sällan ut i entusiasm, och du kan uppfattas som allvarlig eller lugn.

Det betyder inte att du är olycklig. Många med låga poäng är tillfreds och eftertänksamma, och de uppskattas ofta för att vara realistiska och stabila.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Den som får höga poäng tillför ofta energi till ett team och kan vara bra på att motivera andra. Den som får låga poäng bidrar ofta med en nykter och realistisk blick, vilket är värdefullt när beslut ska fattas.
• I relationer: En partner med hög gladlynthet vill kanske muntra upp den andra när hen är ledsen. Ibland hjälper det mer att lyssna än att se det från den ljusa sidan.
• I det sociala livet: Den som får höga poäng ses ofta som trevligt sällskap. Den som får låga poäng kan märka att andra misstar lugn för tristess eller olycka.
• I svåra tider: Positiva känslor kan fungera som en buffert, men ingen är glad hela tiden. Att tillåta sig själv att vara ledsen är också sunt.

Kan gladlyntheten förändras?

Personligheten är ganska stabil, men positiva känslor går att påverka.

En metaanalys från 2009 undersökte 51 insatser inom positiv psykologi med 4 266 deltagare. Det handlade om aktiviteter som syftade till att odla positiva känslor, beteenden eller tankar. I genomsnitt ökade de välbefinnandet och minskade depressiva symtom.

En stor översikt från 2017 slog samman 207 studier om personlighetsförändring genom terapi och andra insatser. Emotionell stabilitet förändrades mest, följd av extraversion.

I en stor långtidsstudie av vuxna, mätt med det frågeformulär som vårt tests facetter är utformade efter, följde positiva känslor ett bågformat mönster, med en topp runt 60 års ålder.

Om du vill ha mer glädje i vardagen kan du pröva bland annat följande:

• Umgås med människor du tycker om. Studier av vardagslivet tyder på att det lyfter humöret hos de flesta att bete sig socialt, som beskrivs i vår artikel om sällskaplighet.
• Lägg märke till och njut av goda stunder, även små.
• Gör saker du brukade tycka om, även när du inte har lust i förväg.
• Kom ihåg att ett lugnt humör inte är ett problem som behöver lösas.

Vanliga frågor

Är gladlynta människor alltid glada?

Nej. Gladlynthet handlar om hur ofta du upplever positiva känslor, inte om huruvida du slipper negativa. Gladlynta människor känner också sorg, oro och ilska.

Är låg gladlynthet ett tecken på depression?

Inte i sig. Många med låga poäng är tillfreds och mår bra. Men om bristen på glädje kommer tillsammans med ihållande nedstämdhet, tomhet eller förlorat intresse kan det vara värt att prata med en läkare eller psykolog.

Kan jag vara introvert och gladlynt?

Ja. Du kan föredra lugna kvällar och små grupper och ändå känna mycket glädje. Extraversionens sex facetter hänger inte alltid ihop.

Hur mäts gladlynthet i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För gladlynthet handlar de om att sprida glädje, göra en massa roliga saker, älska livet och se livet från den ljusa sidan. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Gladlynthet är bara en av sex facetter av extraversion. Du kan känna mycket glädje och ändå föredra lugna kvällar, eller vara känslomässigt lågmäld och ändå älska fester.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Steel, P., Schmidt, J. & Shultz, J. (2008). Refining the relationship between personality and subjective well-being. Psychological Bulletin, 134(1), 138–161.
• Anglim, J., Horwood, S., Smillie, L. D., Marrero, R. J. & Wood, J. K. (2020). Predicting psychological and subjective well-being from personality: A meta-analysis. Psychological Bulletin, 146(4), 279–323.
• Lucas, R. E. & Fujita, F. (2000). Factors influencing the relation between extraversion and pleasant affect. Journal of Personality and Social Psychology, 79(6), 1039–1056.
• Bartels, M. (2015). Genetics of wellbeing and its components satisfaction with life, happiness, and quality of life: A review and meta-analysis of heritability studies. Behavior Genetics, 45(2), 137–156.
• Lyubomirsky, S., King, L. & Diener, E. (2005). The benefits of frequent positive affect: Does happiness lead to success? Psychological Bulletin, 131(6), 803–855.
• Sin, N. L. & Lyubomirsky, S. (2009). Enhancing well-being and alleviating depressive symptoms with positive psychology interventions: A practice-friendly meta-analysis. Journal of Clinical Psychology, 65(5), 467–487.
• Roberts, B. W. et al. (2017). A systematic review of personality trait change through intervention. Psychological Bulletin, 143(2), 117–141.
• Terracciano, A., McCrae, R. R., Brant, L. J. & Costa, P. T. (2005). Hierarchical linear modeling analyses of the NEO-PI-R scales in the Baltimore Longitudinal Study of Aging. Psychology and Aging, 20(3), 493–506.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.