Vänlighet: varför har vissa så lätt att få vänner?

Du börjar på ett nytt jobb. Redan på fredagen kan en av dina nya kollegor allas namn, har ätit lunch med halva avdelningen och har blivit bjuden på ett födelsedagskalas.

Du själv har mest sagt hej i korridoren. Du tycker gott om folk. Du har bara inte riktigt släppt in någon än.

Varför verkar vissa göra främlingar till vänner nästan utan ansträngning, medan andra håller ett artigt avstånd i månader?

En del av svaret ligger i det som psykologer kallar vänlighet. I Big Five-modellen är den en av sex facetter av extraversion. Facetten beskriver hur varmt du möter andra människor, och hur snabbt du låter dem komma nära.

Vad betyder vänlighet?

I vardagligt tal betyder vänlig ofta artig eller snäll. Inom personlighetspsykologin är betydelsen snävare: att öppet visa att man tycker om människor och att det känns naturligt att knyta nära band till dem. I äldre frågeformulär kallas samma facett ofta värme.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du har lätt för att få vänner.
• Du trivs med människor omkring dig, även sådana du nyss har träffat.
• Du visar öppet att du tycker om någon.
• Du låter nya bekanta komma nära ganska snabbt.
• Folk beskriver dig ofta som varm eller lättillgänglig.

Låga poäng betyder inte att du är kall, fientlig eller ovänlig. De betyder främst att du är mer reserverad mot människor du inte känner väl, och att det tar längre tid att bygga upp närhet.

Det avgörande är inte hur snäll du är, utan hur lätt du sträcker ut handen och släpper in andra.

Gillandeglappet: folk tycker bättre om dig än du tror

Ett skäl till att många av oss håller oss tillbaka är att vi underskattar hur väl vi tas emot.

I en serie studier lät forskare främlingar prata med varandra och frågade sedan båda hur mycket de tyckte om sin samtalspartner, och hur mycket de trodde att partnern tyckte om dem. Gång på gång underskattade människor hur mycket den andra tyckte om dem och uppskattade deras sällskap. Forskarna kallade detta gillandeglappet (the liking gap).

De fann det mellan främlingar i laboratoriet, bland förstaårsstudenter som lärde känna sina korridorsgrannar och bland vuxna som träffades på en workshop. Bland studenterna höll glappet i sig i flera månader.

Gillandeglappet är inte samma sak som låg vänlighet. Det syns hos de flesta. Men det illustrerar en mekanism som kan hålla dig på avstånd: om du utgår från att den andra bara är artig är det mindre sannolikt att du tar nästa steg.

Vänskap kräver timmar, inte kemi

Vi talar ofta om vänskap som omedelbar kemi. Forskningen tyder på att det handlar mer om tid.

Kommunikationsforskaren Jeffrey Hall frågade vuxna som nyligen hade flyttat, och förstaårsstudenter under deras första nio veckor på universitetet, hur mycket tid de tillbringade med nya bekanta. Ju fler timmar de umgicks, desto närmare blev vänskapen. Tid som ägnades åt fritid, som att hänga och göra saker tillsammans, betydde mer än tid som tillbringades sida vid sida på jobbet.

Enligt universitetets sammanfattning av studien tog det ungefär 50 timmar att gå från bekant till ytlig vän, runt 90 timmar att bli vän och mer än 200 timmar att bli nära vän.

Det hjälper till att förklara varför vänlighet spelar roll. Den som får höga poäng tackar ja till en fika, bjuder med folk och inleder små samtal. På så sätt samlar de snabbare ihop de timmar som vänskap kräver.

Små samtal räknas också

Vänlighet handlar inte bara om nära vänner.

I en studie av vardagens sociala liv kände sig studenter lyckligare och hade en starkare känsla av tillhörighet de dagar då de pratade med fler klasskamrater än vanligt. Senare studier som omfattade alla slags dagliga möten fann samma mönster: kontakt med bekanta, människorna i utkanten av vårt sociala liv, hängde också ihop med välbefinnande.

För den som har hög vänlighet kommer dessa små stunder naturligt. För den som får låga poäng kan de kräva mer ansträngning, men forskningen tyder på att de är värda det.

Vänlighet är inte samma sak som tillmötesgående

Det här är en viktig skillnad, särskilt eftersom ordet vänlighet på svenska lätt får en att tänka på snällhet.

Tillmötesgående handlar om hur du behandlar människor: att vara hänsynsfull, samarbetsvillig, tillitsfull och hjälpsam. Vänlighet som facett handlar om hur snabbt och öppet du knyter an till dem.

Du kan vara djupt snäll och hjälpsam, men reserverad och långsam med att få vänner. Du kan också vara varm och utåtriktad på ett sätt som gör att du snabbt får vänner, men ändå vara rak på sak eller tävlingsinriktad.

Intressant nog fann en stor översikt om personlighet och vänskap att tillmötesgående hade de mest konsekventa effekterna på hur vänskaper uppstår och består, följt av neuroticism. Effekterna av extraversion var verkliga, men mindre konsekventa. Att snabbt få vänner är en sak; att behålla dem är en annan.

Vänlighet skiljer sig också från sällskaplighet. Sällskaplighet handlar om att trivas i folkmassor och på fester. Du kan vara mycket varm i samtal på tu man hand och ändå föredra att undvika stora sammankomster.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Hög vänlighet

Du har lätt för att närma dig människor och visa att du tycker om dem. Nya bekanta känner sig ofta välkomna hos dig, och du bygger gärna upp en bred vänkrets.

Baksidan kan vara att du låter människor komma nära innan du känner dem väl, eller att du sprider ut dig över många relationer.

Låg vänlighet

Du håller ett visst avstånd till människor tills du känner dem bättre. Andra kan till en början se dig som reserverad eller svår att lära känna.

Det betyder inte att dina vänskaper är svagare. Många med låga poäng har färre, men djupa och långvariga relationer, och de uppskattas ofta för att vara stabila och äkta.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Den som får höga poäng blir ofta det sociala kittet i ett team. Den som får låga poäng kan till en början uppfattas som distanserad, så det kan hjälpa att göra små, medvetna gester som att bjuda med kollegor på lunch.
• När du flyttar till en ny ort: Att bygga upp en ny umgängeskrets tar tid för alla. Om du får låga poäng hjälper det att gå med i något återkommande, som en förening eller en kurs, så att timmarna läggs ihop utan att du själv måste ta varje kontakt.
• I relationer: En partner med mycket annorlunda poäng kan uppleva dig som antingen för öppen mot främlingar eller för sluten. Det kan hjälpa att prata om det som en skillnad i temperament, inte i hur mycket ni bryr er.
• På nätet: Den som får höga poäng hör ofta av sig och svarar snabbt. Den som får låga poäng föredrar kanske några få nära trådar framför ett brett nätverk.

Kan vänligheten förändras?

Personligheten är ganska stabil, men den förändras under livet och går att påverka.

I en stor långtidsstudie av vuxna, mätt med det frågeformulär som vårt tests facetter är utformade efter, följde värme ett bågformat mönster genom vuxenlivet, med en topp runt 60 års ålder.

Två experiment som följde människor under 16 veckor fann att de som ville bli mer extraverta (eller förändra något annat Big Five-drag) tenderade att förändras i den riktningen, både i hur de beskrev sig själva och i sitt dagliga beteende. Konkreta planer av typen "när X händer ska jag göra Y" verkade hjälpa.

Om du vill få vänner lättare fungerar små praktiska steg oftast bättre än att försöka ändra på vem du är:

• Utgå från att folk tycker bättre om dig än du tror. Det gör de förmodligen.
• Tacka ja till återkommande kontakt där inte mycket står på spel, som samma kurs eller lag varje vecka.
• Ta initiativet en gång mer än vad som känns naturligt, till exempel genom att föreslå en fika.
• Kom ihåg att det är timmarna tillsammans, inte perfekta samtal, som bygger vänskap.

Vanliga frågor

Är låg vänlighet samma sak som att vara ovänlig?

Nej. Låga poäng betyder att du är mer reserverad och långsammare med att öppna dig, inte att du är otrevlig. Många med låga poäng är både snälla och hänsynsfulla när man väl lär känna dem.

Kan jag vara vänlig och introvert på samma gång?

Ja. Extraversion består av sex facetter. Du kan vara varm och lätt att lära känna i små sammanhang, men ändå få låga poäng på sällskaplighet eller aktivitetsnivå.

Varför har jag svårt att få vänner trots att jag tycker om människor?

Det kan finnas många skäl. Vissa har med vänlighet att göra, men att känna sig obekväm med hur andra bedömer en är en annan facett, självmedvetenhet. Livsomständigheter, som en flytt, ett krävande jobb eller små barn, begränsar också hur många timmar du har till nya vänskaper.

Hur mäts vänlighet i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För vänlighet handlar de om att ha lätt för att få vänner, trivas med människor omkring sig, undvika kontakten med andra och hålla andra på avstånd. De två sista poängsätts omvänt. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Vänlighet är bara en av sex facetter av extraversion. Du kan vara varm och lätt att lära känna, men ändå ogilla folkmassor, föredra ett lugnt tempo eller undvika rampljuset.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Boothby, E. J., Cooney, G., Sandstrom, G. M. & Clark, M. S. (2018). The liking gap in conversations: Do people like us more than we think? Psychological Science, 29(11), 1742–1756.
• Hall, J. A. (2019). How many hours does it take to make a friend? Journal of Social and Personal Relationships, 36(4), 1278–1296.
• Sandstrom, G. M. & Dunn, E. W. (2014). Social interactions and well-being: The surprising power of weak ties. Personality and Social Psychology Bulletin, 40(7), 910–922.
• Harris, K. & Vazire, S. (2016). On friendship development and the Big Five personality traits. Social and Personality Psychology Compass, 10(11), 647–667.
• Terracciano, A., McCrae, R. R., Brant, L. J. & Costa, P. T. (2005). Hierarchical linear modeling analyses of the NEO-PI-R scales in the Baltimore Longitudinal Study of Aging. Psychology and Aging, 20(3), 493–506.
• Hudson, N. W. & Fraley, R. C. (2015). Volitional personality trait change: Can people choose to change their personality traits? Journal of Personality and Social Psychology, 109(3), 490–507.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.