Spänningssökande: varför behöver vissa adrenalin?

Två vänner står högst upp i nöjesparkens högsta berg-och-dalbana. Den ena flinar och vill åka igen innan åkturen ens är slut. Den andra blundar och räknar sekunderna tills det är över.

Senare samma år bokar den första en fallskärmskurs. Den andra är nöjd med en promenad i skogen.

Varför söker vissa upp precis det som får andras hjärtan att slå på fel sätt?

En del av förklaringen ligger i det som psykologer kallar spänningssökande. I Big Five-modellen är det en av sex facetter av extraversion. Facetten beskriver hur mycket du behöver stimulans, kickar och intensitet för att känna att livet är intressant.

Vad betyder spänningssökande?

Inom personlighetspsykologin beskriver spänningssökande ett behov av starka sinnesintryck och en tendens att bli uttråkad när det är lugnt. Forskare använder ofta ett närliggande begrepp, sensation seeking, som har studerats i årtionden.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du älskar spänning och blir lätt uttråkad utan den.
• Du söker äventyr och nya kickar.
• Du chansar ibland utan att tänka igenom saken.
• Du kan släppa loss helt och bete dig vilt och galet.
• Hög musik, folkmassor och högt tempo känns energigivande snarare än stressande.

Den som får låga poäng föredrar lugn och förutsägbarhet. Oväsen, tumult och risk känns obehagligt snarare än spännande. Det betyder inte att de är tråkiga. De får helt enkelt tillräckligt med stimulans av ett lugnare liv.

Det avgörande är inte mod, utan hur mycket intensitet du behöver innan livet känns spännande.

De som söker kickar tar mer risker på många områden

Syns kärleken till spänning bara i extremsporter? Forskningen tyder på att den är bredare än så.

I en studie av 260 universitetsstudenter undersökte forskarna risktagande på sex områden: rökning, alkohol, droger, sex, bilkörning och spel om pengar. De kombinerade dessa till ett mått på allmänt risktagande över alla sex områden. Allmänt risktagande hängde ihop med impulsivt sensation seeking, aggressivitet och sällskaplighet, men inte med neuroticism eller med frågeformulärets skala för aktivitet.

Samma artikel gick igenom biologisk forskning om sensation seeking, bland annat samband med en gen för en dopaminreceptor och med enzymet monoaminoxidas. Författarna pekade också på liknande beteende hos andra djur.

Det betyder inte att jakten på kickar är bestämd av generna. Men det tyder på att behovet av spänning har rötter som går djupare än uppfostran och vanor.

BASE-hoppare är inte dem du tror

När människor föreställer sig extremidrottare ser många framför sig vårdslösa våghalsar. En studie av BASE-hoppare, människor som hoppar fallskärm från broar, klippor och byggnader, ger en mer nyanserad bild.

Forskarna mätte personligheten hos 98 hoppare dagen före ett hopp från en bro, och mätte stresshormoner i saliven före och efter hoppet. Som grupp var hopparna mycket motståndskraftiga, självstyrande, uthålliga och villiga att ta risker.

Men de var inte alla likadana. Forskarna identifierade tre typer: erfarna hoppare med en stark känsla av att behärska situationen, tillitsfulla och samarbetsvilliga hoppare som visade liten stresshormonreaktion och hade socialt stöd före hoppet, och modiga hoppare som hoppade trots ängslan och liten erfarenhet.

Studien använde ett annat personlighetsformulär än Big Five. Men den visar att kärlek till spänning inte behöver betyda dåligt omdöme. Många som söker kickar förbereder sig noggrant och har god kontroll.

Om du är den som gömmer dig bakom kudden under en skräckfilm kanske du uppskattar vår artikel om varför vissa älskar att bli skrämda.

Jakten på kickar når sin topp i tonåren

Många föräldrar märker att tonåringar plötsligt verkar längta efter risk. Forskningen stöder det intrycket.

En studie av 935 personer i åldern 10 till 30 år mätte sensation seeking och impulsivitet var för sig, med både frågeformulär och beteendeuppgifter. Sensation seeking ökade mellan 10 och 15 års ålder och minskade eller planade sedan ut. Impulsiviteten minskade däremot stadigt från 10 års ålder.

Forskarna föreslog att kombinationen av en stark längtan efter spänning och en självkontroll som fortfarande håller på att utvecklas kan förklara varför risktagande är så vanligt i mitten av tonåren.

Spänningssökande är inte samma sak som impulsivitet

Det här är en viktig skillnad, och studien ovan visar varför.

Spänningssökande handlar om vad du dras till: intensitet, nyheter och kickar. Impulsivitet handlar om hur väl du kan hejda dig. I Big Five fångas tendensen att ge efter för sug och impulser av facetten omåttlighet under neuroticism.

Du kan älska spänning och ändå planera noggrant, som många av BASE-hopparna. Och du kan vara impulsiv utan att söka kickar, till exempel genom att äta, shoppa eller scrolla mer än du hade tänkt.

Spänningssökande skiljer sig också från äventyrslystnad, en facett av öppenhet. Äventyrslystnad handlar om att föredra variation och nya upplevelser, som att pröva ny mat eller resa till okända platser. Spänningssökande handlar om intensitet. Du kan älska att utforska nya kulturer och ändå inte ha någon lust att hoppa ut ur ett flygplan.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Högt spänningssökande

Du tycker om intensitet, fart och äventyr. Du blir lätt uttråkad under lugna perioder och söker ofta nya upplevelser som får upp pulsen.

Baksidan kan vara att du tar risker som är svåra att göra ogjorda, till exempel med pengar, alkohol, bilkörning eller hälsan.

Lågt spänningssökande

Du föredrar lugna, förutsägbara miljöer och behöver inga kickar för att njuta av livet. Bullriga miljöer och riskfyllda aktiviteter känns obekväma snarare än roliga.

Det kan göra dig till en stabil och trygg person att lita på. Risken är främst att du går miste om upplevelser som du faktiskt skulle ha tyckt om.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Den som får höga poäng trivs ofta i jobb med variation, tempo och en viss risk. Den som får låga poäng föredrar ofta stabila roller med tydliga rutiner.
• I relationer: Den ena partnern vill kanske göra spontana resor och nya äventyr, medan den andra värdesätter rutiner och trygghet. Att växla mellan de två kan fungera bra.
• Med pengar: Den som får höga poäng kan dras till spel om pengar eller riskfyllda investeringar. Det kan hjälpa att sätta gränser i förväg, innan spänningen tar över.
• I trafiken: Fart kan vara ett lockande utlopp för behovet av kickar. En bandag eller en idrott är en säkrare plats för att få en liknande rusning.

Kan spänningssökande förändras?

Ja, och det förändras märkbart med åldern.

I en stor långtidsstudie av vuxna, mätt med det frågeformulär som vårt tests facetter är utformade efter, minskade spänningssökandet mest i ung vuxen ålder. Vid 30 års ålder hade det redan sjunkit betydligt från toppen i tonåren.

Det betyder inte att du behöver trycka undan ditt behov av spänning. Men du kan styra det i en säkrare riktning:

• Hitta aktiviteter som ger intensitet med kontroll, som klättring, kampsport eller lagidrotter.
• Bestäm dina gränser för pengar, alkohol och fart innan du hamnar i situationen.
• Lägg märke till när tristess driver dig mot risker som du annars inte skulle ta.
• Om du får låga poäng, ta ett litet steg utanför din bekvämlighetszon då och då. Det kan vara roligare än du tror.

Om risktagandet leder till problem med spel om pengar, alkohol, droger eller farligt beteende kan det vara klokt att prata med din läkare eller en psykolog. En Big Five-poäng är ingen diagnos, men den kan hjälpa dig att förstå vad som driver dig.

Vanliga frågor

Råkar personer med högt spänningssökande oftare ut för olyckor?

De tar i genomsnitt mer risker, så sannolikheten för att något går fel är högre. Men många som söker kickar är försiktiga och väl förberedda. Att söka risk och att vara vårdslös är inte samma sak.

Kan jag vara introvert och ändå älska spänning?

Ja. Du kan föredra små grupper och lugna kvällar men ändå älska snabb skidåkning, skräckfilmer eller att resa ensam till avlägsna platser. Extraversionens sex facetter hänger inte alltid ihop.

Är jakten på kickar ett tecken på adhd eller beroende?

Inte i sig. Spänningssökande är en normal personlighetsskillnad. Adhd och beroende är kliniska tillstånd som kräver en professionell bedömning och inte kan diagnostiseras med ett personlighetstest.

Hur mäts spänningssökande i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För spänningssökande handlar de om att älska spänning, söka äventyret, tycka om att vara obetänksam och agera vilt och galet. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Spänningssökande är bara en av sex facetter av extraversion. Du kan älska adrenalin och ändå vara tystlåten i grupper, eller undvika risker och ändå vara festens medelpunkt.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Zuckerman, M. & Kuhlman, D. M. (2000). Personality and risk-taking: Common biosocial factors. Journal of Personality, 68(6), 999–1029.
• Monasterio, E., Mei-Dan, O., Hackney, A. C., Lane, A. R., Zwir, I., Rozsa, S. & Cloninger, C. R. (2016). Stress reactivity and personality in extreme sport athletes: The psychobiology of BASE jumpers. Physiology & Behavior, 167, 289–297.
• Steinberg, L., Albert, D., Cauffman, E., Banich, M., Graham, S. & Woolard, J. (2008). Age differences in sensation seeking and impulsivity as indexed by behavior and self-report: Evidence for a dual systems model. Developmental Psychology, 44(6), 1764–1778.
• Terracciano, A., McCrae, R. R., Brant, L. J. & Costa, P. T. (2005). Hierarchical linear modeling analyses of the NEO-PI-R scales in the Baltimore Longitudinal Study of Aging. Psychology and Aging, 20(3), 493–506.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.