Sällskaplighet: varför ger fester energi åt vissa och tömmer andra?

Klockan är elva en lördagskväll. Festen är i full gång.

En vän står i köket och pratar med folk hon träffade för en timme sedan, och hon har inga planer på att gå. En annan har i tysthet letat fram sin jacka. Han har haft trevligt, men nu vill han mest vara hemma i soffan.

Ingen av dem gör något fel. Så varför fyller samma kväll den ena med energi och tömmer den andra?

En del av förklaringen ligger i det som psykologer kallar sällskaplighet. I Big Five-modellen är den en av sex facetter av extraversion. Facetten beskriver hur mycket du trivs bland många människor, och hur mycket du söker dig till folkmassor, fester och livliga sociala sammanhang.

Vad betyder sällskaplighet?

Det engelska namnet, gregariousness, kommer från latinets grex, som betyder flock eller hjord. Inom personlighetspsykologin betyder sällskaplighet en förkärlek för andras sällskap, särskilt i större grupper.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du älskar stora fester och sammankomster.
• Du pratar med många olika människor, inte bara med dem du kom med.
• Du upplever folkmassor som livliga snarare än tröttsamma.
• Du väljer sällan att tillbringa en kväll ensam om det finns något socialt att göra.
• Du blir rastlös efter en lång tid på egen hand.

Den som får låga poäng är inte asocial. De uppskattar ofta en middag med några vänner. De har bara ett större behov av egen tid och undviker gärna folkmassor.

Det avgörande är inte om du tycker om människor, utan hur mycket sällskap, och hur många människor på en gång, som känns bra för dig.

Att bete sig extravert känns bra, för nästan alla

Man skulle kunna tro att umgänge bara känns bra för extraverta. Forskningen säger något annat.

I en välkänd serie studier rapporterade deltagarna var tredje timme under två veckor hur extravert de hade betett sig och hur de mådde. Varje deltagare var gladare när hen betedde sig extravert, till exempel pratsamt och utåtriktat, än när hen betedde sig introvert. Samma mönster syntes i veckodagböcker och i ett laboratorieexperiment där människor ombads bete sig mer eller mindre extravert.

En uppföljande studie prövade om detta också gällde introverta. Deltagarna lottades till att bete sig antingen extravert eller introvert. De positiva känslorna ökade när människor betedde sig extravert, även hos de introverta. De negativa känslorna ökade inte.

Det är alltså inte så att introverta ogillar socialt liv. De flesta känner sig upplyfta i stunden.

Glad nu, trött sedan

Varför behöver då så många gå hem och ladda batterierna?

En studie följde 48 personer under 12 dagar och frågade dem fem gånger om dagen om deras beteende, humör och trötthet. Att bete sig extravert hängde ihop med bättre humör och mindre trötthet i stunden. Men tre timmar senare hängde samma beteende ihop med mer trötthet. Ju fler människor någon hade träffat, desto starkare var effekten.

Överraskande nog var denna fördröjda trötthet inte starkare för introverta. Den gällde oavsett personlighet.

Det tyder på att socialt liv har ett pris för alla. Det som kan skilja är hur mycket av det du vill ha, och hur mycket du är villig att betala. Personer med hög sällskaplighet är kanske helt enkelt mer villiga att byta en trött söndag mot en livlig lördag.

Vi underskattar hur trevligt det är att prata med främlingar

Samtidigt väljer många av oss ensamheten oftare än vi egentligen skulle må bra av.

I experiment på tåg och bussar ombads pendlare att antingen prata med en främling, hålla sig för sig själva eller pendla som vanligt. De som pratade med någon rapporterade en trevligare resa, och den var inte mindre produktiv. Ändå förväntade sig andra pendlare, som fick förutsäga resultatet, det motsatta.

En del av förklaringen var att människor underskattade hur intresserade andra skulle vara av att prata med dem.

Det här är ingen studie av sällskaplighet. Men den visar att lusten att undvika andra kan bygga på en felaktig förutsägelse, inte bara på en verklig preferens.

Sällskaplighet är inte samma sak som vänlighet eller blyghet

Två skillnader är värda att göra.

För det första är sällskaplighet inte samma sak som vänlighet. Vänlighet handlar om värme och hur lätt du får vänner. Du kan vara varm och lätt att lära känna på tu man hand men ändå undvika stora fester. Många med låga poäng på sällskaplighet har nära och lojala vänskaper.

För det andra är det inte samma sak som blyghet eller social ångest. En person med låg sällskaplighet undviker folkmassor för att hen inte behöver dem. En blyg person kanske vill vara med, men känner sig obekväm på grund av hur andra kan bedöma hen. Det är en annan facett, självmedvetenhet, som hör till neuroticism.

Föreställ dig två personer som båda hoppar över jobbfesten. Den ena tillbringar hellre kvällen med en bok. Den andra skulle vilja gå men bävar för att stå ensam med en drink. Samma beteende, olika skäl. Du kan läsa mer om detta i vår artikel om vad det egentligen innebär att vara introvert.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Hög sällskaplighet

Du får energi och glädje av att vara bland många människor. Du tackar ofta ja till inbjudningar, och du kanske är den som samlar ihop grupper.

Baksidan kan vara rastlöshet när du är ensam länge, eller en kalender som är så full att det blir lite utrymme för vila.

Låg sällskaplighet

Du föredrar mindre grupper och värdesätter tid för dig själv. Du kan tycka att stora sammankomster är tröttsamma, även när du uppskattar delar av dem.

Det betyder inte att du är ensam eller asocial. Många med låga poäng har ett rikt socialt liv, bara i mindre skala och i ett lugnare tempo.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Öppna kontorslandskap, teamaktiviteter och konferenser passar den som får höga poäng. Den som får låga poäng gör ofta sitt bästa arbete med lite lugn och ro och kan ha nytta av att planera in pauser efter långa möten.
• I relationer: Par med olika poäng är ofta oense om hur många helgplaner de ska ha. En användbar kompromiss är att komma överens om hur många sociala kvällar i veckan som känns rätt, och ibland gå på saker var för sig.
• På fester: Den som får låga poäng trivs ofta bättre om hen kommer tidigt, hittar ett mindre samtal och går när hen vill, utan dåligt samvete.
• På semestern: Den som får höga poäng kan uppskatta en livlig semesterort eller en gruppresa. Den som får låga poäng föredrar ofta en stuga, ett litet sällskap eller att resa ensam.

Kan sällskapligheten förändras?

Personligheten är ganska stabil, men inte oföränderlig.

I en stor långtidsstudie av vuxna, mätt med det frågeformulär som vårt tests facetter är utformade efter, följde sällskapligheten ett bågformat mönster genom vuxenlivet, med en topp runt 60 års ålder.

Experiment tyder också på att introverta kan ha nytta av att bete sig lite mer extravert då och då. Forskarna bakom studien om beteende som går emot ens läggning drog slutsatsen att introverta kan vinna humörmässigt på det, medan extraverta som länge måste bete sig introvert kan uppleva det som mentalt kostsamt.

Du behöver inte bli en festmänniska. Men om du vill ha mer social kontakt kan det hjälpa att:

• Komma ihåg att de flesta tycker om att umgås mer än de förutspådde i förväg.
• Planera in återhämtning efter stora evenemang, i stället för att undvika dem helt.
• Välja format som passar dig, som en promenad med en vän i stället för en fullsatt bar.
• Acceptera att vilja gå hem tidigt är en preferens, inte en brist.

Vanliga frågor

Stämmer det att introverta laddar batterierna ensamma och extraverta tillsammans med andra?

Delvis. Forskningen visar att socialt beteende känns bra i stunden för de flesta, och att det också hänger ihop med mer trötthet några timmar senare för de flesta. De som får höga poäng på sällskaplighet verkar vilja ha mer av det, men idén att introverta på ett unikt sätt dräneras av människor är för enkel.

Kan jag vara sällskaplig och ändå behöva egen tid?

Ja. Alla behöver lite vila. Höga poäng betyder att du söker dig till sällskap oftare, inte att du aldrig behöver en lugn kväll.

Är låg sällskaplighet ett tecken på depression?

Inte i sig. Att föredra små grupper och ensamhet är en normal personlighetsskillnad. Men om du har tappat intresset för människor och aktiviteter som du brukade tycka om är det något annat, och det kan vara värt att prata med din läkare eller en psykolog.

Hur mäts sällskaplighet i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För sällskaplighet handlar de om att älska stora fester, prata med en massa olika människor på fester, föredra att vara ensam och undvika folksamlingar. De två sista poängsätts omvänt. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Sällskaplighet är bara en av sex facetter av extraversion. Du kan undvika stora fester och ändå vara varm, självhävdande eller full av energi.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Fleeson, W., Malanos, A. B. & Achille, N. M. (2002). An intraindividual process approach to the relationship between extraversion and positive affect: Is acting extraverted as "good" as being extraverted? Journal of Personality and Social Psychology, 83(6), 1409–1422.
• Zelenski, J. M., Santoro, M. S. & Whelan, D. C. (2012). Would introverts be better off if they acted more like extraverts? Exploring emotional and cognitive consequences of counterdispositional behavior. Emotion, 12(2), 290–303.
• Leikas, S. & Ilmarinen, V.-J. (2017). Happy now, tired later? Extraverted and conscientious behavior are related to immediate mood gains, but to later fatigue. Journal of Personality, 85(5), 603–615.
• Epley, N. & Schroeder, J. (2014). Mistakenly seeking solitude. Journal of Experimental Psychology: General, 143(5), 1980–1999.
• Terracciano, A., McCrae, R. R., Brant, L. J. & Costa, P. T. (2005). Hierarchical linear modeling analyses of the NEO-PI-R scales in the Baltimore Longitudinal Study of Aging. Psychology and Aging, 20(3), 493–506.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.