Nedstämdhet: varför känner sig vissa nere oftare än andra?

Det är söndagskväll. Ingenting särskilt har hänt, men en tung, grå känsla lägger sig över dig. Planer som du såg fram emot känns plötsligt meningslösa, och det är svårt att komma igång med någonting.

För vissa är detta en sällsynt gäst. För andra kommer den ofta, och utan någon uppenbar anledning.

Varför är vissa mer benägna att hamna i ett lågt stämningsläge än andra, även när livet går hyfsat bra?

Psykologer beskriver en del av denna skillnad med facetten nedstämdhet. I Big Five-modellen är den en av sex facetter av neuroticism. Den beskriver hur lätt du känner dig ledsen, modfälld och missmodig, och hur ofta du saknar energi och driv.

Vad betyder nedstämdhet?

På engelska heter facetten depression, och namnet kan vara missvisande. I Big Five mäter facetten inte sjukdomen depression. Den mäter en normal personlighetstendens som alla har i någon grad: hur benägen du är att hamna i ett lågt stämningsläge och att känna dig nere över dig själv.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du känner dig ofta nere eller deppig, ibland utan någon tydlig anledning.
• Du kan vara hård mot dig själv och ibland tycka illa om den du är.
• Du har svårt att komma igång, även med saker du brukar tycka om.
• Motgångar kan kännas tyngre och sitta i längre för dig än för andra.
• Du kan känna att saker är hopplösa när de egentligen bara är svåra.

Höga poäng betyder inte att du är sjuk. Många med höga poäng har aldrig haft en depressiv episod, och många har goda liv med nära relationer och meningsfullt arbete.

Det avgörande är hur lätt ditt humör tippar nedåt, och hur lång tid det tar att komma upp igen.

Personlighet och depression hänger ihop

En stor metaanalys från 2010 slog samman 175 studier för att undersöka hur Big Five-dragen hänger ihop med depression, ångestsyndrom och missbruk hos vuxna.

Alla diagnosgrupper låg högt på neuroticism, med en stor genomsnittlig skillnad jämfört med personer utan dessa tillstånd. Neuroticism var det starkaste sambandet över hela linjen. Många grupper låg också lågt på extraversion, och den största effekten för låg extraversion fanns vid dystymi, en långvarig form av depression.

Analysen mätte det breda draget, inte nedstämdhetsfacetten ensam, och den visar samband, inte orsaker. Men den förklarar varför forskare ser neuroticism som en viktig riskfaktor: det höjer sannolikheten, utan att avgöra utfallet.

Grubblande: när tänkandet gör det värre

Varför går vissa perioder av nedstämdhet över, medan andra fördjupas?

Psykologen Susan Nolen-Hoeksema ägnade en stor del av sin karriär åt att studera grubblande (rumination): vanan att om och om igen tänka på hur dåligt man mår, varför man mår så och vad det betyder.

I en studie från 2000 fann hon att människor som tenderade att grubbla när de kände sig nere oftare utvecklade depressiva tillstånd senare, inklusive nya depressiva episoder. Grubblande förutsade också ångestsymtom.

Grubblande känns som problemlösning. Du försöker förstå varför du mår dåligt. Men det håller mest kvar din uppmärksamhet på den dåliga känslan, och det brukar göra den starkare.

Ett personlighetsdrag är inte samma sak som en sjukdom

Det här är den viktigaste skillnaden.

Depression som sjukdom är ett kliniskt tillstånd, med symtom som varar över tid och tydligt påverkar sömn, aptit, energi, koncentration och funktionsförmåga. Bara en läkare eller psykolog kan ställa den diagnosen.

Nedstämdhetsfacetten handlar om en läggning. Du kan få höga poäng och aldrig bli sjuk, och du kan få låga poäng och ändå bli deprimerad efter en tung förlust eller en svår period.

En placebokontrollerad studie från 2009 illustrerar skillnaden. Vuxna med måttlig till svår depression fick ett antidepressivt läkemedel, kognitiv terapi eller placebo. Patienterna som fick placebo förbättrades avsevärt i sin depression, men deras poäng på neuroticism rörde sig knappt. Sjukdomen och personlighetsdraget förändrades inte på samma sätt.

Facetten skiljer sig också från låg gladlynthet, en facett av extraversion. Gladlynthet handlar om hur ofta du känner glädje och entusiasm. Nedstämdhet handlar om hur ofta du känner dig ledsen och modfälld. Du kan skratta mycket och ändå ha perioder av tungt humör, och du kan vara tystlåten och allvarlig utan att vara ledsen.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Hög nedstämdhet

Du är mer benägen att få perioder av lågt stämningsläge, självkritik och låg energi. Det kan göra vardagen tyngre, och det kan vara klokt att hålla lite extra koll på dig själv under krävande perioder.

Många med höga poäng är också reflekterande, ärliga om svåra känslor och bra på att möta andra som har det svårt.

Låg nedstämdhet

Du är sällan nere länge och tycker oftast om dig själv som du är. Motgångar är obehagliga, men de får dig sällan att stanna upp helt.

Det betyder inte att du är skyddad mot depression. Livshändelser kan drabba vem som helst. Låga poäng betyder främst att nedstämdhet inte är ditt grundläge.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Låg energi kan göra det svårt att börja på uppgifter, även enkla. Att dela upp dem i små steg gör ofta stor skillnad.
• I relationer: När du känner dig nere är det frestande att dra dig undan. Att berätta för någon nära hur du mår hjälper oftast mer än du tror.
• Självbild: Den som får höga poäng kan vara sin egen hårdaste kritiker. Fråga dig om du skulle prata med en vän så som du pratar med dig själv.
• Årstider och rutiner: Många märker att sömn, dagsljus, motion och fasta rutiner påverkar humöret mer än de tror.

Kan nedstämdheten förändras?

Ja. Både humöret och den underliggande tendensen kan förändras.

Beteendeaktivering är en av de mest studerade metoderna. Den bygger på en enkel idé: i stället för att vänta tills du har lust att göra något planerar du små, meningsfulla aktiviteter och gör dem ändå, så att humöret kan följa efter handlingen. En metaanalys av 26 randomiserade studier från 2014 fann att beteendeaktivering tydligt minskade depressiva symtom jämfört med kontrollbetingelser.

I studien från 2009 som nämns ovan ledde både läkemedel och kognitiv terapi till mer förändring i neuroticism än placebo. Personligheten är inte huggen i sten.

Annat som kan hjälpa:

• Lägg märke till när du börjar grubbla, och växla över till något konkret du kan göra.
• Fortsätt med aktiviteter som ger dig en känsla av att klara saker eller av glädje, även när du inte har lust.
• Se till att få tillräckligt med sömn, dagsljus och fysisk aktivitet. Det löser inte allt, men det hjälper.

En Big Five-poäng är ingen diagnos. Om du känner dig nere de flesta dagar i två veckor eller mer, eller om det påverkar din sömn, ditt arbete eller dina relationer, prata med din läkare eller en psykolog. Om du har tankar på självmord, sök hjälp omedelbart.

Vanliga frågor

Betyder höga poäng på nedstämdhet att jag är deprimerad?

Nej. Facetten mäter en personlighetstendens, inte en sjukdom. Många med höga poäng är inte deprimerade. Om du är osäker på din egen situation, prata med din läkare.

Kan jag ha hög nedstämdhet och ändå vara lycklig?

Ja. Höga poäng betyder att du är mer benägen att få tunga perioder, inte att du alltid är olycklig. Många har goda liv med mycket glädje, men märker att humöret sjunker lättare hos dem än hos andra.

Varför frågar nedstämdhetsfacetten om hur jag ser på mig själv?

För att självkritik och lågt stämningsläge ofta hör ihop. Att tycka illa om sig själv och att känna sig trygg med sig själv är två sidor av samma tendens som facetten försöker fånga.

Hur mäts nedstämdhet i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För nedstämdhet handlar de om att ofta känna sig nere, tycka illa om sig själv, ofta vara nere och deppig och (omvänt) att känna sig trygg med sig själv. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Nedstämdhet är bara en av sex facetter av neuroticism. Du kan vara benägen till lågt stämningsläge och ändå få låga poäng på ilska, ängslan eller sårbarhet.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• Kotov, R., Gamez, W., Schmidt, F. & Watson, D. (2010). Linking "big" personality traits to anxiety, depressive, and substance use disorders: A meta-analysis. Psychological Bulletin, 136(5), 768–821.
• Nolen-Hoeksema, S. (2000). The role of rumination in depressive disorders and mixed anxiety/depressive symptoms. Journal of Abnormal Psychology, 109(3), 504–511.
• Tang, T. Z., DeRubeis, R. J., Hollon, S. D., Amsterdam, J., Shelton, R. & Schalet, B. (2009). Personality change during depression treatment: A placebo-controlled trial. Archives of General Psychiatry, 66(12), 1322–1330.
• Ekers, D., Webster, L., Van Straten, A., Cuijpers, P., Richards, D. & Gilbody, S. (2014). Behavioural activation for depression; an update of meta-analysis of effectiveness and sub group analysis. PLOS ONE, 9(6), e100100.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.