Konstnärliga intressen: varför får vissa rysningar av musik?

En låt börjar spelas på radion. Refrängen byggs upp, en röst brister på precis rätt ställe, och plötsligt känner du en rysning längs nacken och armarna. Du får gåshud.

Personen bredvid dig lägger knappt märke till låten.

Varför berör musik, en målning eller en utsikt vissa människor fysiskt, medan andra lämnas mer eller mindre oberörda?

En del av svaret kan ligga i det som psykologer kallar konstnärliga intressen. I Big Five-modellen är detta en av sex facetter av öppenhet. Facetten beskriver hur mycket en person värdesätter konst och skönhet, och hur lätt hen uppslukas av estetiska upplevelser, både i konsten och i naturen.

Vad betyder konstnärliga intressen?

Namnet kan vara missvisande. Facetten handlar inte om huruvida du målar, spelar ett instrument eller kan mycket om konsthistoria. Den handlar om hur mycket skönhet betyder för dig, och hur starkt du reagerar på den.

Den som får höga poäng känner ofta igen sig i detta:

• Du tycker att konst är viktig, inte bara som dekoration utan som något meningsfullt.
• Du ser skönhet i saker som andra går förbi: ljuset på en vägg, formen på ett träd, en välformulerad mening.
• Du kan bli helt uppslukad av musik, en film eller ett landskap.
• Du tycker om poesi, museer, konserter eller teater.
• Starka estetiska upplevelser kan beröra dig fysiskt.

Höga poäng betyder inte att du är konstnärligt begåvad eller utbildad, även om många med höga poäng är det. Det handlar inte heller om god eller dålig smak.

Det avgörande är inte vad du tycker om, utan hur mycket skönhet betyder för dig och hur djupt du släpper in den.

Rysningar: ett kännetecken för öppenhet över hela världen

Rysningen som många känner när de lyssnar på musik kallas ofta estetiska rysningar, eller frisson.

Personlighetsforskaren Robert McCrae lade märke till att ett enda påstående i ett allmänt använt personlighetstest, som frågar om man har upplevt sådana rysningar, var en av de bästa markörerna för öppenhet i amerikanska urval.

Han tittade sedan på data från 51 kulturer i ett stort internationellt projekt. I de flesta av dem var samma påstående återigen en av de bästa markörerna för öppenhet. Fenomenet gick också att uttrycka på alla de språk som undersöktes.

McCrae drog slutsatsen att estetiska rysningar verkar vara en universell känsloupplevelse, och ett av de tydligaste tecknen på en öppen personlighet.

Det handlar inte om vilken musik du gillar

Om rysningar hänger ihop med öppenhet, beror det då helt enkelt på att öppna människor lyssnar på mer komplex musik, som klassiskt eller jazz?

En studie från 2011 undersökte just detta. Unga vuxna besvarade frågor om rysningar, personlighet, musikpreferenser och lyssnarvanor. Öppenhet var den starkaste prediktorn för hur ofta människor fick rysningar av musik.

Öppenhet förutsade visserligen en preferens för mer eftertänksamma och komplexa genrer. Men valet av genre förutsade i sin tur inte rysningarna. Det som spelade roll var hur människor engagerade sig i musik i vardagen: de som lyssnade oftare och värdesatte musik mer fick oftare rysningar.

Det är med andra ord inte din spellista som ger dig gåshud, utan sättet du lyssnar på.

Vill du veta mer om musiksmak? Läs vad din musiksmak säger om din personlighet.

Mätt i laboratoriet, inte bara självrapporterat

En svaghet hos många studier är att de bygger på vad människor säger om sig själva. En studie från 2016 försökte därför framkalla rysningar direkt.

Hundra collegestudenter gjorde ett personlighetstest och lyssnade sedan på fem musikstycken som valts ut för att de ofta ger människor rysningar. Forskarna mätte rysningarna både genom självrapportering och genom hudens ledningsförmåga, ett fysiskt mått på aktivering.

De som fick högre poäng på öppenhet upplevde fler rysningar. Sambandet gällde för draget som helhet och för fem av öppenhetens sex facetter, däribland den facett som ligger närmast konstnärliga intressen. Forskarna föreslår att hur uppmärksamt människor lyssnar kan betyda mer än man tidigare trott.

Vad händer i hjärnan?

En klassisk hjärnavbildningsstudie från 2001 lät deltagarna ta med sin egen musik som pålitligt gav dem rysningar. När rysningarna blev starkare förändrades aktiviteten i hjärnområden som har med belöning, känslor och aktivering att göra.

Det är samma system som reagerar på andra starka njutningar, som mat och sex. Studien mätte inte personlighet, men den visar att intensiva estetiska upplevelser inte bara är en smaksak. De engagerar några av de mest grundläggande system vi har.

Att uppskatta konst är inte samma sak som att skapa konst

Det är lätt att anta att personer med starka konstnärliga intressen själva måste vara kreativa eller konstnärliga. Forskningen ger en mer nyanserad bild.

En studie från 2016 med 1 035 deltagare fann att öppenhet, i betydelsen engagemang i perception, fantasi, estetik och känslor, förutsade kreativa prestationer inom konsten. Den mer intellektuella sidan av draget, intellekt, förutsade i stället kreativa prestationer inom vetenskapen.

Det finns alltså ett samband mellan estetisk öppenhet och konstnärliga prestationer. Men facetten mäter intresse och lyhördhet, inte skicklighet. Du kan bli djupt berörd av en konsert utan att kunna spela en enda ton, och en skicklig hantverkare kan ha ett ganska praktiskt förhållande till skönhet.

Konstnärliga intressen är inte heller samma sak som känslor, som handlar om medvetenhet om dina egna känslor i allmänhet, inte specifikt om reaktioner på konst och skönhet.

Vad betyder höga eller låga poäng?

Starka konstnärliga intressen

Skönhet betyder något för dig, och du uppslukas lätt av konst, musik och natur. Du söker kanske upp konserter, utställningar eller vackra platser, och du kan reagera starkt när något berör dig.

Du kan också vara känsligare för fula eller kaotiska omgivningar och ha svårare att bortse från dem.

Svaga konstnärliga intressen

Du har ett mer praktiskt förhållande till konst och estetik. Du kan uppskatta en bra film eller låt, men du söker inte upp konst för dess egen skull, och du berörs sällan fysiskt av den.

Det betyder inte att du saknar känslor eller djup. Många med låga poäng finner mening i annat, som människor, praktiskt arbete, idrott eller att lösa konkreta problem.

Båda beskrivningarna handlar om typiska tendenser, inte regler som gäller i varje situation.

I vardagen

• På jobbet: Den som får höga poäng värdesätter ofta estetik i sin omgivning och i sitt arbete, från en snyggt utformad presentation till prydlig kod. Design, kultur och kommunikation kan vara naturliga områden.
• I relationer: Skillnader här är vanliga och sällan ett problem. Det kan hjälpa att dela upplevelser på varandras villkor, som en konsert ena gången och en fotbollsmatch nästa.
• Hemma: Inredning, ljus och musik kan betyda mer för den som får höga poäng än andra förstår.
• På fritiden: Naturpromenader, museer, konserter och läsning är typiska källor till njutning för den som får höga poäng.

Kan konstnärliga intressen förändras?

Personligheten är ganska stabil, men inte oföränderlig. En stor metaanalys från 2006 fann att öppenhet i genomsnitt ökar under tonåren och minskar i hög ålder.

Studien från 2011 pekar på en praktisk poäng: det var hur människor engagerade sig i musik som kopplade ihop öppenhet med rysningar. Det tyder på att vanor kan spela roll. Många upptäcker att deras intresse för konst växer när de lär känna den bättre:

• Lyssna aktivt på musik, utan att göra något annat samtidigt.
• Besök en utställning med en guide eller ljudguide som förklarar vad du tittar på.
• Läs en kort dikt långsamt, högt.
• Lägg märke till vad du tycker är vackert i din vardagliga omgivning.

Men det finns ingen anledning att tvinga fram det. Svaga konstnärliga intressen är ett helt giltigt sätt att vara.

Vanliga frågor

Är det normalt att aldrig få rysningar av musik?

Ja. Alla upplever inte estetiska rysningar, och det är inget tecken på att något är fel. Forskningen tyder på att rysningar hänger ihop med öppenhet och med hur aktivt människor lyssnar, inte med hur mycket de uppskattar musik i allmänhet.

Måste jag vara konstnärlig för att få höga poäng?

Nej. Facetten mäter intresse för och lyhördhet för konst och skönhet, inte konstnärlig begåvning eller utbildning.

Betyder höga poäng att jag har god smak?

Nej. Facetten säger ingenting om vilken konst eller musik du tycker om, bara om hur mycket konst och skönhet betyder för dig.

Hur mäts konstnärliga intressen i Big Five-testet?

Vårt test bygger på IPIP-NEO-120, där varje facett mäts med fyra påståenden. För konstnärliga intressen handlar de om att tro på betydelsen av konst, se skönhet i sådant andra inte märker och, med omvänd poängsättning, att inte gilla poesi och inte gilla att gå på konstmuseum. Läs poängen som ett tecken på ett mönster, inte som en fullständig beskrivning av dig.

Ta reda på var du hamnar

Konstnärliga intressen är bara en av sex facetter av öppenhet. Du kan få höga poäng här och ändå ligga lågt på fantasi eller liberalism.

Gör Big Five-testet och se hela din profil, med alla 30 facetter.

Källor

• McCrae, R. R. (2007). Aesthetic chills as a universal marker of openness to experience. Motivation and Emotion, 31(1), 5–11.
• Nusbaum, E. C. & Silvia, P. J. (2011). Shivers and timbres: Personality and the experience of chills from music. Social Psychological and Personality Science, 2(2), 199–204.
• Colver, M. C. & El-Alayli, A. (2016). Getting aesthetic chills from music: The connection between openness to experience and frisson. Psychology of Music, 44(3), 413–427.
• Blood, A. J. & Zatorre, R. J. (2001). Intensely pleasurable responses to music correlate with activity in brain regions implicated in reward and emotion. Proceedings of the National Academy of Sciences, 98(20), 11818–11823.
• Kaufman, S. B., Quilty, L. C., Grazioplene, R. G., Hirsh, J. B., Gray, J. R., Peterson, J. B. & DeYoung, C. G. (2016). Openness to experience and intellect differentially predict creative achievement in the arts and sciences. Journal of Personality, 84(2), 248–258.
• Roberts, B. W., Walton, K. E. & Viechtbauer, W. (2006). Patterns of mean-level change in personality traits across the life course: A meta-analysis of longitudinal studies. Psychological Bulletin, 132(1), 1–25.
• Johnson, J. A. (2014). Measuring thirty facets of the Five Factor Model with a 120-item public domain inventory: Development of the IPIP-NEO-120. Journal of Research in Personality, 51, 78–89.